DEN INTRÄFFADE ANINGEN. Följande händelse tilldrog sig häromdagen i Köpen hamn i gården N:o 207 på hörnet al Stormgatan oci Fredriksholms kanal, vid tillfälle af Hr Gauthiers an dra kappridning. Då den första kappridningen 2afs hade tvenne pigor, den ena, Carolina Mathilda, 18å gammal, den andra litet äldre, krupit upp på taket Carolina var dristig nog att gå derifrån öfver på ta ket af Prindsens Palais.o Hennes följeslagerska vå pe i början ej att följa henne, men Carolina tog enne vid handen och förde henne ej blott fram oct tillbaka, men spatserade sjelf, i mångfaldiga åskadares åsyn, med säkra steg omkring på taken förbi alla skorstenar och andra ojemnheter, och försäkrade sedan, att hon gick der så tryggt som på ett kammargolf. Då hennes herrskap med förskräckelse fått höra detta vågstycke, blefvo begge pigorna strängt förbudna att gå upp på taket, då Hr Gauthier andra gången hade föranstaltat kappridning, och det så mycket mera, som Carolinas Fru samma dags morgon berättade att hon kade drömt att Carolina lå; såsom liflös, under det en ung man stod med en lansett i handen framför henne, och att den döende Carolina på en gång sprang upp och ropade: jag äl ej död, jag lefver! mig felas ingenting; gå bort frår mig, Gud har hållit sin hand öfver mig Den na dröm blef flera gånger berättad för hela familjer och begge pigorna, som först efter många böner fino tillåtelse att åskåda kappridningen från loftet. Då Carolina hade stått en stund deruppe, utan att kunna se någonting, ropade hon: här kan jag ju icke selv och var i samma Ögonblick ute på taket. Den andra ropade efter henne: min Gud! hvad gör du: kom ihåg Fruns dröm!, Den kommer jag nog ihåg; men; den har väl ingenting att betyda, svarade Carolina och gick rundt omkring alla taken, under de! den andra pigan ängsligt bad henne komma in. Ior gick öfver takfönstret, förbi skorstenen, och ville just gå in igen på loftet, då en tegelsten gick sönder under hennes fötter och hon ifrån denna höjd, femte våningen, nedstörtade på gården, der hon föll cmol ett huggblock, på hvilket stod en gammal söndrig korg. De, som från gatan sett hennes förvågenhet, störtade in i gården och buro henne som dör in i stugan, hvarpå strax bud skickades efte: en barberare. Till allas största förundran reste Carolina sig på en gång upp, sprangj upp å baktrappan in 1 köket, sade samma ord, som fru hade bort i sin dröm, och bad att man blott ickt ville för denna berätta hvad som häadt. Derpå svimmade hon och barberaren stod just i begrepp att å derlåta henne, då frun förskräckt inträdde. Då Carolina blifvit åderlåten och fått ett kylande pulfver talade man om att föra henne till hospitalet; mer det var alldeles onödigt, ty hon kände inga smärtor. 3 hennes hela kropp var, ej en blå fläck och der enda följden af hennes fall var, att hon hade rilvi skinnet af sitt ena öra, och de första dagarne deref ter kände att det gjorde litet ondt, när hon ville buga sig ned hastigt. (Lunds Veckobl)