Aftonbladet – 23 maj 1837, sida 1

gr AV 9 SE BALEN SPE I bankerne för handtverkares barn i de förnämsta ejstäderne, i sypnerhet för dem bland dessa barn, ysom utmärka sig i skolorna, de! Den bekante historiske författaren Felx Bori j din, ledamot af Deputeradekammaren bar Lyfligen aflidit i Paris, blott 40 år gammai. I yDISKUSSION I DEPUTERADE KAMMAREN RÖRANDE HEMLIGA FONDERNA. e-! Deputeradekammarens session den 5 Maj, , hvarom några ord nämndes iTorsdagsmumret, var ni visst afseende af mycken märkvärdighet. Dis,kussionen — i fall man så kan kalla en kedja iaf politiska föreläsningar och, bekännelser — ;öppnades af handelsministern; Martin, som föriklarade, att i det hela ingen skiljaktighet i tömve tänkesätt finnes mellan honom och Konseilpresi,denten, att apanagelagen blifvit återtagen pure3, ment et simplement; att han, Martin, oaflåtlia gen erkande lagligheten af apanagering, som är h monarkisk och konstitutionel. Detta är ej d tillåtet att neka. — M. A. Girand beråttah de öppet hvad som passerat i Utskottet, der i konseljpresidenten förklarat, att man måste gifå va efter för några det allmänna tänkesattets kraf,; men att han (Mol) icke. ändrade sin etanka om principen, den han ansåge för högeligen monarkisk. Han undanbide sig all dagtingan om denna princip och hade enständigt förkae stat den tanken att med ett Ppenningeanslag :er, sätta dotation af fast egendom. Han betraktae de, med ett ord, :propositionens återtagande såh som ett blott uppskof. Hvad Septemberlagar. na angick, hade konseljpresidenten sagt, att om han hade någonting att förebrå Septemberka binettet, vore det, att dessa lagar, som räddat , rikot, icke blifvit nog kraftigt handhafda. ; Def portationslagen skulle kabinettet försvara på hf och död (Rörelse, afbrott). : Talaren fortfor att helt maift omtala, hvad: Hr Mold utlåtit sig i Utskottet, Han hade kommit upp i: en af de sista sammankomsterna och afgifvit förklaringar i den anda af personlighet, som Hr Girand icke ville ge det namnet. Han (G.) utbredde sig öfver de imtryck, sem dessa förklaringar gjort på de olika partierna, och öfver Hr Martins nu skedda återkallelse af sitt föregående yttrande. Talaren ville veta hvad ministören rätteligen tänker och ämnar. Efter konseljpresidentens tydliga förklaring i Utskottet hade han (G.) blifvit benägen att bifalla det nu under öfverläggning varande lagförslag. Mer om ministörens förklaringar qvarstå i det skick, dor de nu befinna sig, skulle han (G.) se sig tvungen alt afge en nekande röst, emedan han ej ville förlänga tillvaron af ett kabinett, som är oförklarligt. Grefve Mole var ganska ond öfver den methoden stt berätta, hvad som i förtroliga samtal kan hafva passerat inom ett utskott, och som den berättandes minne kan hafva ofullständigt bibehållit. Han rättade i ett fall berättelsen. Ab uno disce omnes. (En röst: PAb uno disee homines.?) Talaren förklarade sig emot dylika diskussioner. Man påstod, att ingen punkt finnes, hvaröfver ministrarne icke öppet och tydligt yttra sig. (Nekande sorl). Kabinettet är sammmansatit under svåra omstandigheter. Vi hafva bordt yttra vår mening och våra allmänna åsigter. Vi hafva icke kunnat yttra oss om annat än frågor, som ligga under afgörande. Kammaren vet, att jag aldrig tvekar att uttala mina tänkesätt, och att de äro orubbi liga. Hade man frågat mig, om jag ansåge apanage-lagen oförenlig med våra instuutiener, skulle jsg ieke svarat ja, ty jag tror det icke. Hvad framtiden angår, har jag sagt och säger än en gång: det är icke möjligt att fråga oces (?) hvad framtiden skall blifva; man kan ej frå g2 Oss annat, än hvad som rörer det Därvaran—de, frågorna för dagen. Talaren försäkrade. att den fullkomligaste enighet rådde inom ministeren. Allt, hvad han önskade, vore eit prof förtroende; ett dylikt vore mimisteren mödvilss digare än någonsin, efter de uttryck, som kammaren hört. Vägrar oss kamraaren detta prof på förtroende, skola vi afiräda, med öfvertygelsen att hafva varit män af bjerta och mod och ej låtit skräma oss af ho:elser om upplösning. Vi visste nogsamt att man af allting skulle göra vapen emot oss. Beviljen J oss den begärda summan o0afkortad, skola vi sitta qvar med mod, med hopp att uträtta godt och hindra ondt. Bösten J emot förslages, draga vi 03 tillbaka, jag säger det än en gång, med öfver. tygelsen att hafva gjort vår pligt e. Å)itaram resas Ja Ilastumasaan 6 RK