palbillen har ej dröjt att Iramkalla den 2cakdon, man kunde vänta i Underhuset, såsom representant af folkets interessenv, i motsats met anistokratiens. Redan samma stton som Lorderne, uppsköto, diskussionen öfver billen till d. 9 Juni (detta beslut fattades med, 492 röster emot 115), uppträdde Hr Hume i Underhuset, och föreslog. att likaledes till ;d. 9 Juni uppskjuta diskussionen öfver ett. af Skattkammarnvslern då begärdt anslag för statsbehefven af 24 millioner L., uader den form nemliger , att ikattkammar-obligatiener skulle af regeringen få mtfärdss till. beiopp af ;nämnde, summa Vid detta förslag, af. Hume. ?skallade. hela huset: af jubelrop. Då folket .— sade han — ? kögt fordrar afhjelpande af. missbruk, och lagstiftniogsåtgärderna i afseendej på, Irland onddigtvis hämmas;: visste talaren. icke, om; Uuderhuset vore berättigadt, att lemna natienexs penningar ur händerne. (Högljudt bifall). :, Ingenting vore af mera vigt, än satt båda parlamentshusen handlade i öfverensstämmelse med :hyarandra. (Skallande löje).. Skattkamroarkanmslem föreställde Hr Hume, attregeringen bshöfde det, begärda anslaget; för. att bestrida de löpande utgifterne, ech; skulle råkasi i största förlägenhet i fall ens ett; uppskof: af några dagar, ägde rum. Motionären lät nu förmå sig att återtaga sin motion, och : Skattkammarkanslerens begäran om anslaget bi:ölls; — Härpå föreslog. Lordi Russell, att Hnösety skulle taga i öfvervägtnder komitgns utlåtande rösande Irländska. tiomgefrågan. Af ett par ledamöterisyrkades uppskaf, och som de ej ville afstånfrån sin. begärsn, måste tvenne serskilda .voteringar företagas, .hyilka likväl med stor -pluralitet utföllos för; minigrarne. Detta ;skedde doek ej förrän: Lord ;Bussell försäkrat Huset;: att -Statssekreteraren. för, irland, Lord Morpeth, icke skulle iföreslårbillgns andra läsning förrän di I Juni. Härigtnom förekomrees Torylordernes i Ofverhuset afsigt, att sammanblanda.dzana fråga med denjom municipalrefermen, ochi di 9:Juni stå.dg icke ett steg närmare; diskussionen; om tionden i Irland, än de gjordeuden dag, de ;beslötossuppskofvet med municipalbillen, för att.kunna,företsga denszmma på sathma gång med tiondefrågan. Förmodligen hitta de nu på, något. nytt. kbep d. 9 Juni, sedan det förra på. detta sätt ; misslyckats. I Underhusets-session-d..-8-—-uppträdde Lord Russell för atttillkännagifva ministerens afsigter i afssende på den ställning, hvari sakerne kommit I genem Öfverh. sedn. beslut i Trl. municipalirigan. ; Såvidt man kan sluta af Lerden8tal, ager kabinettet hopp, att på ett för alläWllfredsställande sätt kunna ordna de Irländskå affbelägenheterna, hvilket tyckes skola tillvägsbringäs genom eftergife å Lordernes sida. Men Lördens uttryck I förefalla något mystiska; visKöra i morgondagens blad låta. honom sjelf tåläfFöläseren får då se till, hvad mening han kan häfta af hans ord. Frågan om kortare parlaineätef, väckt af Hr d Eyncourt, afgjordes i Våderhät: d. 8 dennes. Den föll väl, men blott för EfAKasjontet af YI röster — så starka rötter HUF Hihslan af denna reforms nådvändighet slagiti sYåena. I Öfverhuset har Lord Rdsd6?t gjort ett för sök, att få en komit nedsätt ttlYevision af universileternes i Cambridge beh MWxford närvarande tillstånd ;. men på deBidlWAkademikenslerernes, Hertigens af WAlwetöhb och Markis Camdens försäkran, att deskuttt albjelpa alla öfverklagade missbruk, åteffogsHWbtiocen. Italien. 4 Det omtalas ett förmälnidgstöfskg mellan den äldre Bourbonska grener ochHWt. Ecte. Ma demoiselle skulle törmälas mit Arfprinsen af Modena, Erkehertig Fraös (födå1819). Den resa, som Hertiginporae 2fAugolleme och Berry företagit åt Ofra Italien, Satferl; sammanhsag med detta förs!ag, hvilket: pråfrån Göriz Fö rättas vara säkert. 4 pt eh Nord Ä merikär Underrättelserna frin NÖW YO af d. 18 April frsmställa sakernas bölfsgenbel säsom ingalunda förbästrad. BomuHen Hade fallit i Lils, och krediten fortfor att värk ER: Fn mangd Bank-bovs, sem skulle remitterns till Europa, bade tlifvit uibjuden, meaickE funnit så lätt afsättaing som förut. M3Ränsårt förläågenheten komma att räcka ännu ed tid. Ka stor eldsvåda hade u:brustit a New-Orleeös hvilten icke ännu var släckt den 7 Apol Ce Ryssland. 3 Kejsareas förestående inspå Or Sresa gerom flera proviuser blitver alldeles ovanligt vidstrackt. fl: M. beräknas komma att åka 13 000 svaret