TES JPNER TIS. PR AVR MR MURARE TR ÅR I ven ou tillintetgöra den föreslagna förbättringen af municipa!styrelsen i Irland, likasom de gjorde förlidet år. Sättet, på hvilket de ämna gå tillväga, antingen genom ett rakt förkastande af billen, e!ler genom dess amenderande, så att den blir eduglig för det åsyftade ändamålet, är ännu insvept i mörker; men så mycket synes säkert, att de i hufvudsaken icke ärna frångå sin gamla politik, att sätta sig emot hvarje förändring, som innefattar en förbättring till fördel för den stora massan af nationen. Det är åter Hertigen af Weiliogton, som är framme på scenen, och förbereder förstörelsens verk. Då Lord Melbourve i Öfverhusets sessioo d. 5 dennes föresleg. att Huset, dagordningen likmätigt, måtte förvandla sig till komite, för att diskutera Irländska municipal billen, uppsteg Hertigen och förklarade, att ham icke kunde gilla billen, men ännu mindre sättet, hvarpå man ville genomdrifva densamma. Förhållandet med den föreslagna municipal-reformen i Irland vore icke detsamma, sem med municipal-reformerne i England och Skottland. I dessa sistnämnde delar af riket erfordrades, evligt de nya billernes stadganden, att man erlade ett visst belopp af utskylder, för att kunna bekläda municipalembeten, ech äfven deltaga i valen dertill. Den ifrågavarande billen för Irland innehöll icke dylika bestämmelser, hvarigenom skulle hända, att den lägsta folkklassen komme till makt och således isynnerhet de, som förbundit sig emot den protestantiska kyrkan, ett institut, hvars upprätthållande i Irland alltid varit Englands poiitik. Nu hade regeringen dessutom for afsigt, att föreslå parla mentet flera andra åtgärder, hvilka hade afseende på Irland, och stodo i det närmaste i sammanohang med den nu förevarande billen; beskaffenheten af dessa åtgärder måste man naturligtvis först känma, innan man fattade något be-. slut i municipaltets-frågan; och för att lemna ministrarne tid att förelägga Huset de ifrågavarande billerne, föreslog Hertigen att den vidare diskussionen öfver municipalitetsbillen skulle uppskjutas till d. 9 Juni. Lord Melbourne kunde icke inse något skäl alls till uppskof, och befarade att Öfverhussts motstånd skulle gifva Underhuset anledning, att likaledes upp-: skjuta beviljandet af budgeten, hvarföre Lorden. vidhöll sin propositiom, att billen nu måtie fö-: retagas till diskussion. Detsamma yrkade markis Landsdowne och Lourd Brogham. Den sednare yttrade, att sedam Hertigen af Wellington och hans vänner erkänt biliens princip, derige-: nom, att de ej satt sig emot andra läsningen, utan förklarat, att de i komiten ville föreslå de amendementer de ansågo nödiga, så kunde intet rimligt skäl till uppskof uttänkas, så vida ej något fördoldt hopp låge i bakgrunden, att, genom uppskofvet, möjligen kringgå sjelfva billen. I fall Lorderne nu gåfve detta exempel af uppskof, så utsatte man sig för! den olägenheten, att Underhuset hkaledes uppsköte öfverläggningarne om de biller, sem ligga under dess pröfning, och på detta sätt skulle man aldrig komma till slut med sakeraa. Han hoppades att Lo:derne icke ville gifva ett så dåligt exempel: Lord Haddington, vicekonung i Irland och den sednaste Peel-j Welling:onska ministeren) beklagade att Lorderde Melbourne och Brougbam gitvit Underhuset det rådet att vägra budgeten, och derigenom 1! bringa hela landet i förvirring. Han höll före, att då municipalitetsbillen komme att hafva inq lytande på statskyrkan i Irland, så måste man, t innan något beslut fattades, rörande nämnde bill, sfvakta utgången af de biller rörande tionden ss och fattigväsendet i Irland, bvilka nu vore under diskussion i det andra huset. Vid omröst-!t vingen antogs, med ansenlig pluralitet, Herti-,rI sens af Wellington amendement. Hvad partil ministrarne i denna sakernas ställning ämna ta-l sa, var ännu icke bekant. l Den outtröttiige Sir Andrew Agnew har återjr rarit framme med sin bekanta, sedan flera år ilr la sessioner förnyade, hill om ett strängsre fi ande af sabbaten. Flere af Underhusets leda-1 nöter bestridde motionens upptagande, men ned 199 roster emot 58 erhöll Sir Andrewjl) illåtelse att få inkomma med sitt förslag. u En motien af Sir Samuel Whalley, ora upp-le väfvande af tönsterskatten, förkastades med 206 d öster emot 48. r Den 10 Maj skulle valet förrättas i Westninster till parlamentsledaraot efier Sir Francis d jurdett. — Striden för och emot Sir Francis ördes med mycken liflighet i tidniogarne. Sjelf ar han sjuk. så att han ej kunnat mnersonligen