Aftonbladet – 13 maj 1837, sida 3

resultatet af förfrågningarne, nemligen att de ru: stande allmännast önskat att regementet mått som hittills få förblifva på Infanterifot Statstidningen kurde härvid tillägga först at: de officieila yttrandet ar affattadi af Konungen: ; Befallnirgsbafvaude, och sedan att de rustande öfverallt uadanbedt sig rtustoingen i si ödmjuka termer och med så många tack2ågelser: för Konungens nåd, som ej genast befallde regementet sitta upp, att man nä. stan tycker dem på sina blotta knän anropa om förskoning. Om Statstidningen beskedligt inför detta, så skola vi äfven säga henne hur det förhåller sig med refl:xiovzerne, Dermed förhåller sig så at i Vrstergöthland, liksom öfverallt annorstädes, finnas personer, hvilkas önskningar stå i strid med det allmännas, och äfven åtskilliga som icke förstå detta intresse på samma sått som allivänheten. — Således är det troligt, att några personer i Vestergöthland som häldre sitta :ill häst än gå till fots, eller som finna dolman och högmössa förvämare och vackrare än infauterirocken och ischakon, önskat att regementet måtte sitta upp, medan andra, som fundera på hästkulturen, tyckt regementets. uppsittnivg gyonande för deras angeräma förhoppningar om denna näringsgren. Det är ock sannolikt att ej blot dessa, utan äfven södra funderat på, hvilket som vere nyt tigast att hålla — hästar eller betala vaåNans-pecvningar, som gå ut ur provinsen Men sannt ar at man allmänt och ill trotts af alla persussioner, alla förespeglingar om ekonomiska fördelar uttalet sig mot och icke för By rustuing, och att man gjorde detta, icke för! det ju vakansafgifien var eit stort unus, utan ör det att rusiwingen var et: ännu större. Skulle Stetstidningen vara roså af ifrågavarande ämne, om Jlämpligan kunde afhendlas under rubriken sta.istik? och kan:ke vore lika Janpligt som I perukernas historia så kunde tidningens re-: lzktion, för att förklära sig oron öfver ryktena m regementets uppsittning, företaga sa eubetsfärd ill Westergöthlands rusthåll, och spörja ullbaka il den tid, då stundom ingen vecka förgick i tan ändringar på uniformen, och sålunda få eda på åskilligt, t. x om det danska taglet, m sättet för remoatess och pistolers auskaffsne, huru pistolerne och höästarne slulger såles m. så. Vi skola vid tilliälle påminna Stats dningen om denna fråga, i förhoppning att eriktigandet icke nu, såsom tillförne sjunker i; det. I l S ( bs : I i