Aftonbladet – 8 maj 1837, sida 1

TILL SALU FINNES: I Hos W. Lundequist å Comp. vid Myntgatan och ide flesta Bokhandlare i riket, å 1 Rdr 16 sk. bko: Handbok i HÄSTSKÖTSELN: i hela dess omfång; eller anvisning så väl att lära känna hästens ålder, exteriör, sjukdomar, m. m., som hästafveln, 1 afseende på betäckning, parning, fölning, m. m. och reglor för hästhandeln. Af J. F. C. DIETERICHS, Ötver-Djurläkare och Lärare i Djurläkarvetenskapen; korresponderande medlem af Franska Central-HushållningsSällskapet i Paris, m. m. Öfversättving. Då Författaren :redan hos oss är så fördelaktigt känd genom sin prisbelönta, år 1829 på Svenska öf versetta vLärobok i Hästafveln,, torde det vara öfverflödigt att anföra de lotord, hvarmed närvarande arbete i Tyska Journaler blifvit emottaget. Detomfattar, utom der egentliga hästafveln, i hvilket afseende det upptager ofvan anförde Lärobok till hela sitt innehåll, äfven Öfriga ämnen, som vid hästskötseln äro nödiga att känna, Huru jullständigt denna plan för arbetet är utförd, må läsaren bedömma genom följande utdrag ur bokens Innehåll: I. Hästens Natural-historia. 4) I allmänhet. 2) Bestämmandet af Hästens ålder. Urförlig beskrifning af kännemärkena på tänderna för hvarje af hästens lefnadsår. Andra yttre kännetecken. 2) Hästens Exteriör. Beskrifning på alla hästens kroppsdelar, såsom : hufvudet och dess delar, halsen, manken, bröstet, bogarne, buken, könsdelarna, rygger, länden, korset, benen, m m. och de på desamma förekommande fel, som göra hästen mindre tjenstbar. Huru en fullkomlig häst bör vara beskaffad. 3) Om de fel och arffel hos hästar, (såsom svankryggighet, svagt kors, benens oriktiga ställning, spatt, skåln, m. m.) hvilka, om de finnas, göra dem odugliga till afvel. 4) Beskrifning på de mest bekanta Hästracer och deras egenskaper. Olika färgnuancer och benämningar derpå. 5) Hästens skötsel i Stallet. Hästens ans. Fodersorter och fodersätt. Stallets inredning och renhållning. 6) Hästens skötsel på betet. Huru betesmarken bör vara besksffad, Hästafveln isynnerhet. 4) Om parning, korsning och blodfriskning. Reglor iör bildning al egna stammar och slag, samt förbättring af för handen varande, 2) Om Betäckningen; när och huru den skall förrätas. Kännetecken på brumstighet, på att betäckningen är riktigt fullbordad, m. m. Om Beskällarens behandling. 3) Om sättet att behandla ston under lrägtiga tillståndet; i stallet, vid körslor, på bete, m. n. 4) Om Fölningen. Kännetecken på dess inträfande. Huru den tillgår, den hjelp som bör gifvas I