Aftonbladet – 6 maj 1837, sida 2

Ett af Professor Rasenschöids intressantaste bidrag för så väl fältekonomien, som herr professorns egen biografi, fioner läsaren i nedagstående afkandling om storväxta marodörer, sem fått rum i den lilla Carlshamns Tidning. Den kraft Hr Professorn deri utvecklar, ehuru med andra medel än dem sem skakade skåpet gemom luftens vibration, är så utomordentlig, att läsaren säkert med Professorn sjelf skall utIrop2, att bland sjutten tusen man, näppeligen någon gör det efter. Något om örsakerna, hvarföre storvuxrne soldater förr blifva marodörer wnder ett fälttåg, är de små eller medelmåttigt store. . Redan för mer än tio år sedan hade Tit. Mänther ur Helsingborgs Posten i Konversatiomsbladet raproducersat en af undertecknad författad uppsats om orsakerne, hvarfsre de största antal msarodörer hefunnits bland storvuxae karlar; och jag kade velat finna en helt annan orsak, än den allmänt uppgifna, att de storvuxne karlarnes inre konstitution icke är så stark, som de öfrigas i allmänhet. Jag hade biifvit förd till den slutsats af den erfarsnhst, att jag hade em torpare på min grund, vid namn Getleb Schultz, en Preussare, hvilker jag i flira år använde till grödans uttröskning; det var dea härdigaste och mest uthällande arbetare jag haft; men han var ej belåten med mirdre än fem marker bröd om dagen; och sär han satte edrickeskannanm till munnen, tömde ban den i två andetag. Hen hade ingen hög tanka om Svenska nationalkraften, men erkände, att innan hen kom till Sverige, inbillade han rig, att Svesskarne vore ett jätteslägte; han sade, att det var en gammal tro i Tyskland sadan 30åriga krigets tider: men han meute, att Svepskarne måtte blifvit förderfvade af det myckna brämvinrssupandet; sådent, tillada han, brakas ej i Tyskland. Han hade ej heller hög tanka em Napoleon; utan påstod, att han förde, såsom Schultz bröt på sin Tyska, ein kanaljertes kriege; ty när den hele Preussiske arm mente, vi hade die Fransosen i fonter; så tog dem spitsbube ess irieken, och sprängte dio ganze armee; und ich var bland dem, som retirerte nach Libeck; und se kom ich sidea