skottet mot fieuden. i ) Allinäcna sinnesstämringen i Paris synes injgnting, mindre ån iyoosads för regeringen, -jogh denua vi idiag: r ensulier, som om den frukp itade en full udig uppresning. All: truppaerne Sn afva, ett par. dacer, hållivs semlads i sina kaEg Nvaktipileier Om åfuarne silade ördu! lr s ; cd Brnomströlva galorna O. 3 Vv. Oeneumigai bar håll ett tal sin divid me . 3 ja, hvar han varnat soldaterna för uppvig igia e och intriganier, Reyvolutioröra plakster ha funnits anslsgne på gathörne , dem polisen Jb, adat att no odrifvi Inedlertid hafva officersva sjln vid Parisiska : bativsal det tull det mesta ut i jakt i regeringens interesse, hvaröfver Journal -des Debats icke ter iglorifierar sig. i Jen nye guver: udrea i Algier har derstöd oInucrdat en prokiamation, bvari han loivar, att, lefer, det biuills följda militärsysteme et, skail ett lsystem af fred, rärtvisa och mod on intväda, som skall göra franska väldet välgöraudej äfven je de infödde, samt gifva en ny lyftning å Frankrikes och. hela det södra Eurepas handel. fan san Ärnar, företoga en expedition imot I Kosstantineh, synes likväl oivilvelaktigt. En udeR ad har hufvit afslutad med Emiren Abd-el vr Kader, som. till och med skickat Jifsmedel ull ni garnisonen i Tlemesen. . ti Hertigen. af Proghe lärer vara bestämda art per jar förmä!as med den nya kronpriasesssn. Spanien Tortes forifara med: diskussionerna sa öfver den luyreforwerads konsumtionen och. hafva redan hunaut äl 14:de artikeln, hvilken bestämmer, ai national-represgniationen skall bestå al tycnnes kasa. Vuder debatter om lie artikeln sox3 lyder: aationen förbinder sig) at bibehålkx kacholska rekgionan, till hvilken Spaniorerne bekänna, sig, och dess tjenare, y kade Justine mimstern, et komstitutioaen ej borde förbise sabvstsfriheteus stora angelägenhet, och ville derföre ha det, tillägget till arukeln: ingen Spa ulor . kan tal reiigiösa skäl anklagas eller. döUC feua ansng Her Argustles kval för! NE ati bestämdt klara, emedaa det vore pa ST —— alt gilva fendligarprelater vapen i händerna, och yitrady 1 sit tal blond annat, atv Romerska hofveis religioa icke vore det:amu: Mm lära. j Don agångne Ministern Lopez har hos Cow! I I i j tes afzifvis et slags redovisning för sin förvalti ning, och emot ag Ht rigtat skarpa janmärkningar 1 anlednin gaf de olyckor, dem Kovgl. irupparne åter gr i Valencia. Cabrera bade ej inemiisen den, 29 Mars å pyo slagit den ka i i I i i I Iben ett par löagar för rut tillfo; at ett ne lferlag. ! pat 5 8 jföra höll sig tadpert, meo 3 blifvit ö vernisc nade er ac rlisterna. Bodast 2 dem kunde ida: ned flykten till Valencia, utan dv flesta ble; vo tilfingatagna. Cabrara 1 lät nu duka bordet, på fria fåliet, och, som vi i förra bladet nämnt, med glaset i hand och under inl tufelsusik, hjälsvjota en hop af de fångne officerarne. For-1 cadel har besatt den vigt Orchurla och koar Alcas, för aut vid klädes-. iabiiker jörse sina srunpper med hva uniformer. ! iingland. För att söka oeu:ralisera general Tv mödanden att reparera då förluster, Lou ny-i gen lidit i Spinien, och derigenom skÅff Donj, a Carios juft, hafva Tories hittar på det expedienfel al Underbuset föreslå adress till kro! i avhållan att den i 2, SOM äl alt på tvenne äss tid! ie 1j icke måt1: H 4 som denua gången saras ärender. Det ne dagar och var änzu icke slut vid pos 15 ng d. 18. Hvyarken Lord Palmerston eder r Bobert Peel hade är itr 20 a 30 lecan 2 jie, så syntes 2 kussioucen kunde yta ännu En mängd pårer och flere cf d L plematerze, bland sandra Spanske och PortugiH i diagit i usigt vara RA mana a siske ministrarne, bivistade sessioven sc bör arte (ej erfar era her är i he . Ile a : 20 i I försing dock förka al Huse 209 -; emot 40.