Aftonbladet – 27 april 1837, sida 1

Article Image
pressen. Den synes hafva gjort ett ganska djup intryck på allmänna sinnesstämningen. Frans männen tyckas hafva svårt för att begripa, att d (12 millioner francs om året, cvillistan lemnar Ko nuog Ludvig Filip, i förening med hans högst be tydliga enskrida förmögenhet, .ej skulle räcka till at underhålla medborgarekorungen och hans familj Sedan författaren gått igenom en lång lista a anslag för konungahuset och visat, att, äfven seIdan alla utgifter blifvit på det mest liberala sät bestridda, ett högst betydligt öfverskott uppkommer, hvilket det icke synes vara någon utIväg att använda, uppställer han en beräkniu; öfver hvad som skulle kunna göras med värde af Rambouillet, det apanage, som nu är foöreslaget för dem unge prinsen. Detta slott, säge han, skulle, om det försåldes, inbringa 40 miltioner francs. Med dessa 40 millioner, min prins, — säger författaren — skulle ni kumna inrätta ofentliga bibliotheker i 38 kommuner 1 Frankrike --ni kunde etablera 12,000 syskolor för edra unga landsmänninnor — bestrida utgifterna för 10,000 barnhus; ni kunde öppna underhålls-hus för ålderstegna af båda könen i 350 städer — ni kunde rädda från hungersnöd under tvänne vintermånader 30,000 arbetare — ni kunde i provinserna inrätta 5000 skolor för uvga flickor — gifva i fem års ud pensioner af 100 francs åt 3000 blesserade soldater — ni kunde stifta 250 prefessioner 1 vetenskaperna, för att lemna gratis undervisning inom de fattigaste trakter af Frankrike; med dessa 40 milloner, utlånta till säkra och solida kompagnier, kunde ni betacka Frankrike med kanaler, landsvägar, bryggor, vattenledningar och jernvägar. De skulle producera arbeten värda 400 millioner. Med dessa 40 millioner skulle Häningsn, den stora gränsfästningen, kunna återuppbyggas såsom ett bålverk emot Österrike och Preussen — med 40 mulliener skulle en arme af 50,000 man ett helt år kunna underhålles till landets försvar. Förestående resonnement visar på ett ganska slående, sätt huru dåraktigt det vore, att Fransyska folket åtoge sig någon ytterligare beskattning till förmån för en ung man, hvars familj redan är den rikaste i Europa. Keappränningar, spel och opera-dansöser pläga vanligen vara de föremål, på hvilka rusklare i Paris förslösa sin öfverflödiga rikedom. Så vidt vi veta, lägger men icke den unge prinsen någonting af allt detta till last. Och i sådant fsll framställer sig helt naturligt den frågan: buru han skall bära sig åt, för att lefva opp denna ofantliga 1akomst? Det är i högsta grad olyckligt för Frankrikes lugn, att man så lättsinnigt, genom detta förslag, gifvit en ny anledning att kasta impopularitet på kronan. Det är icke mindre olyckligt för konungarnes ära att finna begäret efter folkets penningar så starkt framställdt från den mest vacklande thron i Europa. Må innehafvarne af makten handla lika värdigt, som de stå högt i samhället, och de skole derigenom hafva tagit ett betydande steg för sin egen trygghet och säkerhet. Men hvad som främst at allt förstör aktningen hos ett folk för dess monark, är att fiona honom älska penningen, endast för penningens skull, och att se honom lära sir familj att följa det farliga exempel, han derigenom framställer. England. Den 4 April gjorde H. Ewart i Underhuset sin vanliga motion om upphäfvande af förstfödslorätten. Man vet, att all fast egendom i England är af samma natur, som fideikommisser härstädes. Hr E. auförde exempel på personer, som efterlemnat många barn, hvaraf en-) dast äldste sonen ärft något, men de öfrigel blifvit fullkomligt nödställde, då dem lösa egendomen ieke förslagit att betala ointecknade skulder. Imedlertid har äldste sonen tillträdt en betydlig egendom och skrattat både åt sina syskon och sin faders borgenärer. Motienären framställde orimligheten af dem skilnad, som ä-: ger rum mellan lös och fast egendom, och icke blott detta, utan äfven olika slag af den sednare. Eu så kalladt freehold (frälse — fullkomligt eget) går till äldsta soner; men ett leasehold (besiuningsrätt) på 999 år, hvilket väl i det hela bör anses såsom fullkomlig egendom, : delas mellan alla arfvingar, likasom los egtndom. Onrmliga anomslier äga rum, t ex. den att aktier uti något gammalt inrikes sjöflartskompagni räkmas till freehoid och tillfalla äldste sonen, då deremot aktier i något nytt ka nalföretag anses för lösegendom. Alla ara. . 2 1 oo . ee me 1

27 april 1837, sida 1

Thumbnail