Aftonbladet – 22 april 1837, sida 2

För den portion af det exliberala frikasåt på qvarlefvorna efter :Carlslunds gästabud Carlsdagen 1837, som i gårdagens Aftonblad belupit på Författaren af Skildringar ur :det inre af dagens historia, aflägger denne härmedelst sin skyldiga tacksägelse. Han brinner af längtan att uppfiana något kraftigt förvaringsmedel, på det en så kostlig rätt ej må för framtiden gå förlorad, helst åsigten om Ådktlagaremaktens tillitande för att vidmaktbålla det aflidna KonungaMajestätets? helgd, af den nya politiska Troseller Syndabekännelsen: att det icke Pyvarit någon omöjlighet, att Friherrens samyete blifvit belastadt med delaktighet uti 1812 ärs inskränkningar i Tryckfriheten, om han ej afhållit sig från Riksdagen i Örebro, torde tillhöra läckerbitarne i vår exEberala Friherres patriotiska kokbok. Svenska Akademien skulle förbise sitt valspråk: Snille och Smak, om hon icke i det nu lediga rummet inkallade den utskällde Oppositionsmannen, och huldrikt uppmanade honom att gjuta sna öma tårar i dess moderliga famn. Ty sedan Friherre Anckarsvärd nu ytterligare dokumenterat ofelbarheten uti sitt omdöme genom yttrandet: att det vore lika grundlöst som ovskickligt att frånkänna hans vän, Grefve Bra-he, första elementerna till all högre bildning; så vore ju ingenting i verlden lämpligare, än att Svenska Akademien ökade sina anspråk på aktning genom adoptionen af en ledamot, som så grundligen tagit hennes frändes, VetenskapsAkademiens, ryktbara val i försvar? Derigenom kunde ock Friherre Anckarsvärd få ett önskadt och lämpligt tillfälle, att, såsom Svenska Akademiens Direktör, vid något högtidligt tillfalle närmare utveckla sina tankar om den lycka, som synts så troget hafva följt Hans Maj:t un der Dess Aela lefnadslopp. Vissa tilldragelser i administrationen af Tullverket, Postverket, Förvaltningen af Sjöärenderna, Skeppshandeln, seglatsen till lands med ångfartyget Oden c. c. c. fordra att behandlas af Friherre Anckarsvärds lätta hand, för att rättfärdiga tillsatsen af ordet Aela, i afseende på Hjeltekonungens lycka, hvilket ords uteslutande vid skålen wgör ett blamd Friherrens gravamina met Svena Minerva. Stockholm den 21 April 1837. Författaren af Skildringar ur det inre af dagens historia.