Aftonbladet – 21 april 1837, sida 2

Följande insända artikel, rörande roteringen bergslagen, har Red. trott sig böra offentliggi Ira till deras underrättelse, hvilka såsom lagsti tare eller verkställare haft bestyr med denna ar I gelägenhet. I Huru angelägat det är att författningar, sor IPpåbjudas till allmän efterrättelse, uppställas i xla ra och oförtydbara ordalag, så att olika menin gar vid deras tillämpning icke kunna äga rum derpå förete de så kallade roteringsjemkningarn i Örebro Län i närvande stund ett högst eri dent exempel. En närmare analys af denna fråga torde iek vara ur sitt ställe, då imkom berörde Län de I händelse inträffat, att bland hemman af enshan Ida natur ech beskaffenhet några blifvit ålagd lordinarie rotering, medan andra blifvit derifrår befriade, och denna ejemna fördelning af ett si väsentligt onus som ordinarie-roterimgsskyldigI heten har tillkommit genom de särskilda roteIrings-kommiteernas olika tolkning af författninep. ; Nära nog kan sägas, att de komiteer, sem ålagt vissa hemman demna ordinarie rotering, alldeles missförstått författningen, ehuru des; ordalydelse advokatoriskt tolkad möjligen kam vridas till ett förment stöd för deras åtgärd. Författningen bjuder nemligen: ?Att de hemman inem Bergslag af Krono ech frälse natur, hvilkas innehafvare idka Bergslagsrörelse med malmbrytning oech tackjernsblåsning, skola från ordinerie rotering såsom privilegierade vara befriade, och häraf tyckes den slutfoljd skäligen böra dragas, ait alla Bergsmans hemmans innehafvrare, sem idka bergslagsrörelse med rmalmbrytming, böra få tillgodo njuta denna befrielse. Inom flera kemitiger har äfven författmimngen sålunda blifvit tillämpad, men åter inom andra den förvridning ägt rum, att malmbrytning, endast i förening med tackjernsblåsning, befriade från skyldigheten att ordimaie rotering utgöra. Nu finnas mångfaldige bergsnanshemman, sem icke hafva egma hyttor, men cke dess mindre idka bergslagsrörelse med nalmbrytning, en i alla afssenden lika eundänglig preliminär åtgärd för jerntillverknin gen om någonsin tackjeresblåsning, och hårdragen r i sanning dem slutsats, att en så väsentlig del f bergslagsrörelsen skulle undannyekas det kydd af privilegiet, som författningen tillerkänner en, Inom bergslagerme finnas äfven många ergsmanshemmsn, hvilkas skog blifvit så utkoid, att tackjernsblåsning icke ens kan bedrifvas, ch deras innehafvare äga till sin bergning inen annan utväg äm malmbrytning, hest åkerruk i bergslagerne föga idkas. Det vore ett illsamt förfogande om dylika hemman, sedan