på, och hes den ungdem, som ämnar träda i deras fotspår. Det är alldeles öfverflödigt, att de taga notis om hvad som sker, och ännu öfverflodigare, att de uppträda och cdisputera offeutligen inför almänna opinionen: arkiverne och domstolarne lemna publicisterma och opinionen tillfälle Rog att göra herra ues bekantskap. Elier är det icke sannt, utt bland de många nyligen så brusquemecut inför allmänna epinionen framträdande personer — dem det verit alldeles omöjligt att reta med tidrings-artklar, (och på den vägen få att förgå sig — ingen enda blifvit anmedad att föra sin sak i tidningarne, I och är det icke lika sannt att tidningarne enstämmigt kppmanat offentliga åklagaremagten att (afgöra herrarnes sak inför statens lagliga mynI digheter? Dessa uppmaningar har Minerva termhgen väl kunnat fördraga och äfven för re skull Jagt ett ord med i laget, så länga frågam rörde I blott den fraktion, som icke även bunnit in i I gubbarnes prytansum; men då vi så oskyldigt kommit att knacka på dörren till detta, så låter ändtligen den vördnadsfulle dörrvårdaren märka, att han har likternar, sem framkalla sötsura miner, ehuru de, bevars, icke äre ömtåhga. Härmed vilja vi icke påpeka någon fruktan för det gänzse ryktet, att balansen i tullverket skullejvara mycket gammal. — Minervas tappra uppmaningar att icke lemna detta rykte ounsdersökt, visar hennes visshet derom, att spåren icke skola ledas tillbaka ända till den tid, då H. E. Grefve Resenblad var tullverkets chef — men det torde h gång blifva fråga om, hvem som fiån låmgliga tider tillbaka deltagit i grundläggoingen af den nepotism i befordrinmgs-system, som kastar en massa odughngar på statens hals, under det skickbgheten blir så tunnsådd, att den koappt med förstoringsglas låter sig finna; skall Minerva äfven då lägga ett ord i laget för undersökningens framgång? I vårt omdöme em den emot Dagl. Allehanda anbefallda action hafva vi ingenting att ändra. Om denna action verkligen går för sig, och om D. Allehanda verkligen skulle blifva falldt, vinnes derigenom ej annat resultat, än att allmänheten skail fiana vederbörandes ömtålighet högst malplacerad. För balansen och vårdslösheten i tullverket, för de grofva tilltagen inem Förv. af Sjöärenderna, för dessa vådliga, hela landet uprörande skandaler, hafva vederbörande med nöd visat dea ömtålighet , att Justitixkansleren blifvit anbefalld att efterhöra hur det står till; för eit offentligen kungjordt och offentligen rättadt misstag om orsaken till dröjsmålet med en allmänt vigtig angelägenhet, är deremot genast en ictiom färdig. Hvar hade här ömtåligheten vait bäst på sitt ställe? ENA SMA. SR NGT BREDD SRA TEN FAST SVENNE AON PETAT AES TEDEA ANMÄLDE RESANDE den 20 April 1837. Apothekaren Björklund, Uddevalla, N:o 28 Stora Nygatan; Kandidaten Gellerstedt, Upsala, N:o 4 Norra Smedjegatan. ; wOARINA: