Aftonbladet – 20 april 1837, sida 1

ill Maruse OP NMOCTIA, IIVIING MIUCDSIIIANDN, IVT undantag af Hr Villemain, förut innebaft dessa embeten, Doktrinärerna komma således att utträngas ur kabinettet, och någon förändring i I Regeringens system att häraf bli en följd. Herr Humann hade man förmått til ett nytt inträde i konseljed, genom löftet, att medgifva en ränIte-nedsättviog ech att återtaga apanage lagen mot wvilkef, att Hertigen at Nemours fick en årlig domation i räntor och Hertigen af Orleans vid sin förmälning erhöll slattet Ramkouilet såsom egendom för lifstiden. De sista nyheterne från Paris formäla likväl, att hela förslaget råkat i stockning, hvilket skall ha haft vill följd ett fall i fonderna. Konungen skall ha befunnit sig epasslig oc måst låta sig åder. De :mycket omtalade akterne rörande expeditionen ull Konstantineh kafva nu äcdteligen blifvit förelagda Deputerade Kammaren. Från Algier berättas, att trupper allt mer och mer samlas dit och anländt till så stort antal, att man måst låta 4 till 53000 man bivuskera utanför staden. Allt rustades i ordning till expeditionen mot Tremecen, hvilken skuile företagas i denna månad. Handelos tillstånd i Algiver beskrifves nu såsom något fördelaktigare, och många nybyggnader ske derstädes. Den ny-utnämnde Guversören, General Damremont, har den 30 Mars afrest från Marseille. Han skall derstädes ha yttrat sig med mycken värma för kolomens bibehållande, samt för välsiåndets och handelns förkofran derstädes. Har är en man i sina bästa år, likaså human, som kraft: full och beslutsam, af en utmärkt bildning och man tror sig på honom kunna bygga de bästa förhoppningar. Marskalken Clauzel troddes ärna nedsätta sig som privatman i kolonien. Pärskammaren skulle sammanträda den 5 dennes för att höra berättelsen om den Meunierska saken. Utem Meunier sjelf komma Lavaux och Lacazes att ställas under tilltal. I Lyon hafva några arresteringar ägt rum, emedan man här äfven trott sig ha uppspanat någre. utgreningar ef kompletten. Ett rykte har äfven gått om ett nytt tillämnadt invasionsförsök af Hertiginnan af Berry, och om något diplomatiskt trassel emellan Franska hofvet sanet Toskanska och Sardinska regeringaraa, i anledming af det bistånd, de troddes lemna henne; men det hela torde härröra från en mystifikatien med polisen, hvilken af en förrymd galerslaf vid namn Buret blifvit varrad med förgfvandet af vigliga upptäckter i detta Gll, att låta honom företaga ett slags inspekuens-resa, i egenskap af utomordentlig inspektor vid fullverket, för att under denma mask utforska den föregifna farliga invasionens heralighetsfulla trådar. En gens darmes igenkärde henom imedlertid i Cherbourg, och han hade det missödet att bli under bevakning återförd till Paris. Prin cessan Belgiojoso hade, till förmån för de Italienska flyktiogarne, föranstaltat en musikalisk matinge och en försäljning af konstalster och handarbeten. Den förra inbragte 8000 och den sednare 10,000 Francs. Spanien. De oroliga rörelser, man länge befarat i Madrid, lära ändtligen ha utbrustiux den 26 Mars, men hvarom underrättelserne dock ännu äro högst ofullstämdiga. I förstäderna Avapies och Maravillas skola nemligen Carhsterne företagit en uppresuing, hvilken dock snart bhfvit dämpad. Straxt derefter yppades hkväl en insurIrektion i motsatt syftning, hvilken understöddes af flera kompagnier national-garde. Polisen lät om altonen tillstänga Caf Nueve, hyarefter talrika folkhopar genomtågade gatorna under afsjungande af Ricge hymnen, och ropade utanlör Drottningens palats: Lefve Konstitutionen! Några andra eller farligare oordningar hade likväl ännu vid pestens afgårg icke förefailit, och .den beväpnade styrkan således ej behöft anlita: I Influensan rasade våldsamt i Madrid. Sex .jaf minvistrarne och 60 Cortesdeputerade lågo Åsjuka deri, och man räknade i staden för öfrigt mer än 12,000 sjuka. Traffoingarne i grannskapet af Bilbao lära ha Islagit ut till Carlisternes fördel. De sjelfva till Isknfva sig en fullständig seger, men om ock fi mycket deraf får afprutas, är deck det vissa, att Espartero nödgats draga sig iillbaka till Bilbao, i hvilken stad och dess grannskap han sålunda legat nästan alldeles overksam i mer än 13 månader. Han sjelf tillsknfver sitt sednsste I missöde bristen på lifsmedel och dem dåliga i I väderleken. Således måste, ow man får tro I bomom, Drottningens trupper fått plågas af svalt, och ett oupphörligt oväder har rasat allt sedan I Julaftomen. ar ALU; sl föhänet md Lo as