Aftonbladet – 14 april 1837, sida 1

ee BRGSNSNNNARSttEENtEEREREERNN ligen inkomma med underdånig berättelse, huru fö;reskrifterna i samma artikel blifvit inom det Eder i Nåder anförtrodda Län verkställda, såsom : om några, samt huru många krogar och bränvins-minuteringsställen blifvit indragna; och om stadgandet, i 44 f 2 mom. af förenämnde Författning, att Pastor på TIandet åligger hvarje år vid Wallborgsmässa inhemta :Socknemännens yttrande, huruvida någon krog inom socknen, bör indragas och anmälan derom hos Eder göras, blifvit behörigen efterlefvadt: och då lönn; krogar mycket befrämja fylleri och dryckenskep, och läro desto skadligare, sem deras innehafvare undanI draga sig den allmänna tillsyn, som tillåtna krogar äro underkastade; så bör Kronobetjente och Fiskalen åligga, att med sorgfällighet söka upptäcka dessa för derfliga ställen, ech lönnkrögarne ull ansvar beforI dra, I öfrigt ägen J, att, i anseende till krogar och ; bränvins-minuterings-ställen, gifva de föreskrifter, som :till ordnings befrämjande och missbruks förekommande kunna leda, och som med 5 Art. i ofvannämnde I Wår Nådiga Förordning äro instämmande, äfvensom at hädanefter uti tillstånds-resolutioner till kroghållI ning eller bränvins-minuterings idkande 3 landet utYyckligen införa, att de äro gällande endast tills vidare. Detta ändiligen beslutna bifall till Rikets Ständers hemstiällan vid förlidne Riksdag instämmer i afseende på principen eller författringens mildrande i det närmaste med deras önskningar. Redan vid 1828 års Riksdag väckte förläggarn af denna tidning ett förslag till ändring i 1813 års Förordning, åsyftande en bestämdare och mera inskränkt defimtion å fylleribrottet, stockoch fästaingsstraffens börttsgande, samt mildrivg af straffbestämmelserna för iteration, till öfverensstämmelse med brottets natur och de i allmänna lagen för skärpning af straff vid iteration lagde grunder. Detta försleg fann i det närmaste Ständernras allmänna bifall, och en skrifvelse derom afgick till regeringen. Vid sistförflutne urtima Riksdag erkände väl Ständerna den mwildrande grundsatsens riktighet, men trodde sig dock fer säkerheis skull böra så modifiera dess tillämpning, att de blott yrkade sådan mildring af 14 G. i afseende på iteration femte gången, som regeringen nu antagit, mer önskade deremot att straffet måtte skärpas för den som är drucken under utöfningen af hongl. Maj:ts och Kronans tjenst. — Regeringens förändring är alltså mildrande, isymnerhet deruti, att stockstraffet är uteslutet. Att regeringen på visst sätt skärpt ansvaret för prest, utan att, på sätt Ständerne önskat, öka ansvaret för embetsoch tjenstemän, kan förklaras dels af de oftare förekommande exempel af psesters oordentlighet i afseende på nykterheten, och den större våda, dessa exempel medför, dels ock af. förbrytelsens större ursäktlighet, hos vissa underordnade tjenstemäa. Ett ringa steg är emellertid gjort till ändring af en stadga, som utan tvifvel är en af de största hindren mot nykterhetens befrämjande. En hvar känner huru omöjlig denna stadga är i tillämpningen. — Dess hårdhet träffar bloit de ringare klasserue, hos hvilka föcbrytelsen är ursåktligsst, uader det de bättre lottade alltid komma att ansvarslöst trotsa den. De prejerier hvartill den i synnerhet å landsbygden ger anledning, torde väl något inskränkas af stockstraffets afskaffande, men man kan likväl vara förvissad att af 100 händelser, der ansvar förförsta resan kunde komma ifråga, de 99 aflöpa utan påföljd, samt att af 10, der fästningsstraffet borde inträda, de 9 förlikas. — AA OS OO rr Det berättas, att Herr Polismästaren La man