I I fall man skulle bedöma tillståndet med sty relsen af samhällets angelägenbeter i allmärnh Jefter den position, hvaruti åtskillige af cheferr för statens embetsverk tid efter annan komm iendast under loppet ef omkring ett år, så visa det icke den mest tillfredsställande tafla. Che fen för Svea Hofrätt (den förre nemligen) tvun gen att taga afsked och dörd såsom vårdelö gäldenär; Presidenten i Kammarrätten, Staten vigtigaste koatrollverk, komprometterad uti et af de största och märkvärdigaste balansmål, up jkoremet genom grof försummelse af kontrolle: uti det departement, öfver hvilket hom hä närraaste tillsynen; Presidenten eller chefen fö Tullstyrelsea uti samma obehagliga ställning och Presidenten i Förvaltningen af Sjöären. I derna, plötsligt entledigad och utsatt för en a de svåraste saker, som kunna tillvitas en embeisman. Läggom härtill Presid. i Kammarkollegium I (Frih. Cederström) ännu sedan minga år sub eatu för missbruk af sin embetsmyndighet säsom Landshöfdinge på Gottlamd, hvilket mål nu ligger och mognar i Högsta Domstolen. Man frestas häraf att sluta till ena serdeles otur hos Regeringen i valet af de personer, som det au rådande befordriugs-systemet sätter i spetsen för ärenderpa, och kunde tycka, att there is something rotten in the state of Denmark, serdeles då derutöfver tvenne af sjelfva Konseljens Ledamöter, DD. EE. af Wetterstedt och Lagerbjelke, af sjuklighet blifvit satte ur stånd att deltaga i regerings äremderna, och en annan emellanåt cen) plågad af en betänklig mattighet?, om icke en röst erbjöd sig uti den ljusa tafla, Rådgilrare-personalen i öfrigt företer uti sådana verkliga tatsmän och utomordentliga talanger, som en Lovenbjelms, Mörners, Åkerhjelms och Adelivärds, amt uti hoppet att till väktare öfrer lagskipingen få en så populär och för frisinuad medorgerlighet utmärkt man, som Polismästaren, iv Lagman Nehbrmana. Man bör siledes heppas, tt det onda endast är öfvergående. Den som I ljest vill se en mera utförlig och detaljerad skili ring af historien om våra funktionärer sedan tt par tiotal tillbaka, hämvisa vi till 4:de häf. t af skrifton: 1720, 1772, 1809, mot slutet. 1 ON i