Aftonbladet – 10 april 1837, sida 1

UTRIKES. Den nuvarande Engelska ministeren syne hafva föresatt sig att genomdrifva ganska mån g2 vigtiga reformer, om än icke. just alla dem som de radikale fordra. Det blodiga i Eng lands lagar, d. v. s. de för äfven mindre brot stadgade dödsstraffen, har länge utgjort en skamfläck på Englands ära; och regeringen har ändiligen begynt med allvar vilja utplåna dem. Redan för nära ett halft sekel tillbaka, uppträdde några förnuftets och mensklighetens förfäktare, hvaribland sir Samuel Romilly intager förste rummet, och yrkade dödsstraffens afskaffande för brott, hvilka i andra civiliserade länder länge varit belagde med ganska obetydliga straff. Föga har dock blifvit uträttadt; och det är endast med yttersta långsamhet, som mensklig heten tillkämpat sig en och annan liten seger. Sålunda har man ändtligen kommit så långt, att t. ex. ob:iydliga, enkla tjufnader, ej mers straffas med galgen, icke ens enligt lag; och ännu mer her det ohyggliga dödsstraffet försvunnit genom användande af den kungliga nåden d. v. s. genom upplysningens inverkan, så att t. ex. på flere år knappast en blifvit afrättad bland flera hundrade, som blifvit dömde till döden. Man har insett att detta tillstånd ingalunda är lyckligt, då det beror af en, slumk och af nåd, men icke af lag, huruvida den brottslige skall dö eller icke. Lerd John Russell har å regeringens vägnar den 283 Mars ho: Underbuset gjort motien em dödsstraffets af. skaffande för ae slag af förfalskningsbrott, som icke förut blifvit undantagne, för alla sortei tjufnader, utom rån och röfveri, samt för åt skilliga andra brott. Han erkände visserliger nyttan af lsgarnes sammanförande och föreaklade form; men för närvarande såg han sig nöd sakad au: föreslå serskilda biller, sju till antalet Lorden uibredde sig mycket öfver transportatiensstraffet, hvaruti åtskilligt finnes, som göi slet orättvist och skadligt, och han tillkännagaf att regeringen är betänkt på några förbättrin. gar härutinaen, äfvensom uti föngelsesysteme hemma i landet.