Aftonbladet – 5 april 1837, sida 1

UTRIKES. DEBATTEN I ENGELSKA . UNDERHUSET: RÖRANDE VIXEN. Affären med engelska fartyget Vixen, som blef af ryska auktoriteterna anmhållet vid cirkassiska kusten, har blifvit föremål för debati i parlamentet. Hr Roebuck väckte frågan. Han berättade, att redarne på förhand förfrågat sig hes utrikes statssekreteraren, huruvida det kunde vara någen risk att sända fartyget till Cirkassien. Svaret blef en hänvisning att se efter i tidningarna. Redarme gjorde så och funno imgen ting, sem antydde, att cirkassiska bemnarne vore blockerade, eller af England erkände för ryska hamnar. De afsände således fartyget. Men detta blef upbragt af ett ryskt örlogsfartyg , och skeppare ech besättning arresterade. Herr R. önskade nu veta, em en rysk blockad af de cirkassiska hamnarne var af England erkänd, och om dem var rättsenligt tillkommen; och han begärde framläggande af de papper, som upplyste frågan. Då Ryssland icke var i verklig besittning af Cirkassien, hade det, enligt folkrätten, ingen rättighet att vidtaga tullförfattnirgar, hvarigenom engelska varor utestängas fråm det lamdet, eller att blockera ett fritt folks område. England har väl brukat att blockera hamnarna i de länder, med bvilka det varit i krig, och hiadra andra nationers fartyg att inoch utlöpa; men talaren ville veta, em man lävgre ämnade grunda folkrätten på en så grof orättvisa. Verldens lugn skall upprätthållas med en ärlig, öppen, oförfärad, manlig politik; ea eföränderlig regel måste antagas, och sedan måste man handla i enlighet med den: Talaren anteg som en ovedersäglig grundsats, att man ägde handla med en sjelfständig natior sem vore i besittning af lakdet och kusten, ehuru hon vore i krig med en annan megt. Han brydde sig icke om, huru England förfarit fordom; detta förfarande hade blifvit bränmärkt såsom en egenmägtighet af den starkaste, utan den ringaste tillsats af rättvisa. En magt uppstår, som skall sätta bom för denna tilltagsenhet — de Förenta Staterne i Amerika. Vi måste foga oss uti der gcundsats, som de vilja antaga, och åt hvilken de med sin flotta veta att gifva kraft. — Cirkasserne äro i besittning af nästan hela kusten; Ryssland endast af tre punkter, d. v. s. ingen ting annat än tre fästningar, och dess välde sträcker sig ej vidare, än så långt deras kanoner räcka. På flera hundrade mils sträcka hafva Ryssarne blott dessa tre punkter; allt det öfriga innehafves af infedingarna. Dessa odla jorden och gå ned till kusten; och på denna kust stängas våra fartyg från landets förbindelse med jordegarne! Man säger, att Ryssland är en stor magt, och att vi skole taga oss tillvara att blanda oss i frågan. VWVere Ryssland en liten magt, borde vi villfara dess ferdringar, då de äro billiga, och om det icke så vore, borde vi sätta oss emot dess anspråk, då de äro obilliga. Rysslands magt föreställde sig