Aftonbladet – 31 mars 1837, sida 1

ff uppgliter, halva vagrat tt lyda, så vida 1C ) oationslgardet föregirge med exempel och s Junda minskade det impopulära och antinati f-oella i åtgärden. Enligt de ministeriella bi den hade regementet, efter några fåfänga up I maningar att skingres, ridit på och gjort re dhus (eller rättare ren gata). Några stenar sk . Ila hafva blifvit kastat ; på cuirassiererna; m sågon egentlig kollision? icke ägt rum. Då nya tullregleringen infördes oeh lugnet ite ; I ställdes. Äfven i Lyon skulle, efter vissa uppgifte ålen emeute ägt rum bland fabriksfolket. FE :soldat-uppresning emtalades hafva inträffat i C .jran eller, exligt andra uppgifter, i Alger. 62:d linieregementet, hvars flesta officerare blifvit, o ej afskedade, åtminstone skilda från tjenstgö ring, emedan de protesterat mot den för rege . mentet förklenliga rapporten, skulle hafva re: :J5ig vid underrättelsen om denna bestraffuing I Detta är dock påtagligen falskt, alldenstund un derrättelse icke kan hafva hunnit komma er Iden verkan, som beslutet haft i Alger. — Li ka otillförlitligt torde det rykte vara, som Journ de Paris spridt, angående upptäckten af ny helfvetesmachiner. Det påstås till och med, at Korurgen af Neapel egenhändigt skrifvit til Kon. Ludvig Filip om en helfvetesmachin-fabrikation. i stort, hvilken skall bedrifvas i Italitn, för att expediera icke blott alla Italenski furstar, utan äfven Frarsmännens Korung. — Rykten hafva icke ens saknats om legitimistiska rörelser i Vende. Hvad som nu egentligen spökar för allmännas uppmärksamheten, är apanageringen åt Hertigen af Nemours och hemgiften åt Drottningen af Belgien. Et: nytt bevis på, huru de vise och vederbörande, som så tidt och ofta förebrå andra hugskott och falska hypotheser, sjelfve äre färdige att deraisonera, när det gäller att bevisa, hvad som icke är bevisligt, lemnar Journal des Debats, då han, såsom ett skäl för apanageringen, påstår, att en yngre gren bör vårdas, emedan den alltid skall förblifva ett mermento af 1830 års revolution. Tidningen har kommit i klämman mellan två motsatta oepiniomer: ultradektrivärerne förklara hans sats för revelutionärt hädisk; men de liberale skratta deråt och, hvad värre är, draga deraf slutföljder, som äro synnerligen förargeliga för vederbörande. National ger vinkar om den obetydliga role, som under 1830 års revolution spelades af den då varande ynsgre greren. National frågar: Tror Jourm. des Debats, att folket icke skulle hafva gjort Julirevolutionen, om ingen yngre grem funnits, för att sätta på den lediga thronen? Yngre grenar kunna väl i våra dsgar draga fördel af revolutioner; men att göra revolutioser, det ligger utom deras sfer. Ett annat blad tror, att en Hertig af Nemours och en ynmgre gren kunna komma att finnas äfven utan apanage. Om Journ. des DEbats menar, att en yngre gren endast som rik kan kontrollera och eventuelt ersätta en regerande gren, så gör han den nuvarande dymastien en dålig kompliment. Tvisten om qguoique och parceque vore då sliten, och mam mäste påstå, att Ludvig Filip eodast för sin rikedoms skull blifvit upphöjd på thronen. Frågan om Belgiska Drottningens hemgift är redan af utskott beredd ; men debatten derom upskju:es, till dess frågan om apanageringen för Hert. äf Nemours älven hinner bhfva till föredragning färdig, på det, såsom flera tidningar yttra sig, båda förslagen må aflöpa med en skandal och således två serskilda undvikas. Mean tror nemligen, att förslagen komma att gå igenom, deck med den förämdring, att Nemourska apanaget icke gifves i egendomar, utan i en årlig ränta af 500.000 Fr. Ehuru det lyckats att få is endast erkeministeriella ledamöter i utskottet, som skall pröfva supplementarkrediten för de hemliga utgifterna, torde dock diskussieuerse i kammaren blifva bögst lifliga; man väntsr, att de missbruk blifva skarpt angripna, som påstås äga rum med dessa fonder, t. ex. till att köpa och solda tidningar. Bland andra misskruk, som ej heler torde skonas, anför mem åtskilliva extra aflöningar. Sålunda hade Herr Persil, under) den tid han ej var i tjenst, eller från Februari ill September 1836, uppburit eit expektansarf rode af 30,000 Fr. Det smutsiga penningbe-; sär, som allt mer utmärker alla högre och lä-i ste embetsmän , bidrager mera än något annat ie tt göra styrelsen föraktad. h Ett witryck af Hr Guizet har väckt allmän 1 örargelse i Dep. Kammaren och visat, hvad federbörande tänka. Han sade (likasom f. d. lf 1