ta besvär voro affattade 1 92 punkter och förlanledde nedsättande af em kommitt af Underhuset, hvilkerm skulle undersöka förhållandet och afgifva betänkande. Kommitierade rätfärdigade Assemblyas förfarande, skrapade Guvermören eeh föresloge att reformera Lagstiftande Rådet. Om detta bifallits då, hade felket varit möjdt; men det vägrades, ech nu fordra Canadenserne en fullkomlig omstöpning af Lagstz Rådet, som sagt nej till alla nödvändiga refor mer i lagskipming och fimansförvaltning, till al redogörelse för statsinkomsterna sm. m. De hafva nu åter vägrat skatter; oeh alla embetsmän äro utan lömer sedan fyra år. Utan våld torde Engelska styrelsen icke kunna bringa dem till undergifvenhet, så vida icke besvären afhjelpas, d. v. s. Legislativa Rådet blifver valdt och embetsmännen ansvarige, financerne underkasias felksembudens kertroll, Canada Tenures Act (lag um sättet för arf ech besittning afjerd) upphäfves, porsonmer hindras att innehafva många ohkartade embeten och sitta i Lagstftande Rådet, under det de bekläda dermed oförenliga embeten m. m. Beviljas dessa billiga fordrin gar, så fås skatter genast. Imedlertid har Assembly åtskiljts, för att icke sammanträda förr, är besvären äro afhjelpte. Regeringen i England bar ändtligen sett sig I mödsakad att framlögga äramet för parlamentet, sedan en speciel kommitd varit utskickad. Lord J. Russell kar i Underhuset föreslagit, att — ingenting gemomgripande skall göras, undantagande att de innestående embetsmanralönerne betalas af England. Reg. ansericke lagstiftande Rådet bora tillsättas genom val, men väl reformeras så, att det mera motsvarar det allmänna förtroemdet; ej heller kan beviljas, att administrativa Rådet blifver ansvarigt inför representationen. Canada Tenures Act ech ett par andra författeingar, hvilkas innehåll vid tillfälle torde komma att upgifvas, vill reg. återkalla. Deremot skulle Nedra Canadenserne bevilja Korungen, till domaremagtens aflöving, en ständig civil-lista — ett förslag, som de redan flere gånger förkastat. Lerd Russells motien gjordes den 7 dennes, och debatter, som räckte den dager och hela den följande, var lika intressant, som förfärligt lång. Arr Leader, O Connell, Roebuck (Nedra Canadas enskilde agent), Hume, Thompson apostreferade vederbörande skarpt och spådde England, i fall det ville tvinga Camada, nu samma öde, som under emahanda förhållsnden drabbade det i striden med de nu varande Förenta Staterna. Från amdra sidan kotades med Franska republikanismens faser och appellerades till Parlameuteis Engelska känslor af nationalitet. Detta mycket vanliga sätt, då man vill väcka skrik, i stället för öfvertygelse, måtte också icke hafva saknat sin tillbörliga verkan. Tre fjerdedelar af Nedra Canadas befolkning är ju Fransk och talar Franska; och således kunde vädjandet till nationalfördemen emet den gamla arffienden icke undgå att slå an på alla patrieter. Första läsningen af en artikel i motionen gick också igenom med en ofantlig pluralitet, mea debatten kommer att blifva mycket lång, emedan Roebuck och hans vänner föresatt sig att begära voteringar öfver alla punkter, Tories voterade naturligtvis med sina fieader ministrarna, ty hatet till liberala koucessiomer ech kärleken till tvångsåtgärder mot ett folk, som repar på frihet, stå dock hes en akta Tery tramför allt annat hat och all anean kärlek. Man fir nu se slujet. På alla omstöxdigheter tyckes det, som Papineau och Nedra Canadas dirige franske nvånarne icke ämna ge eher. Kufvas kunna de väl; men innan dess är det ej omojligt att unoiliga ing komma att ii sig, ty, såsom vi redan nämnt, Nerdamerikanerre kunna icke red Jikgilighet se sina graenar kufvas med ildra rapen. Hela denna Canmada-aflär är ett mytt bevis vjycksaligheten af dem vanan att aldrig i tid a koncessioner. I många år hafva Caradensdewe tiggt och bedi, att lagstifande rådet måtte nsas från missbruk ech Ovärdiga persener. Då detta, osktadt den klaraste billighet, vägrales med hån och öfvermed eller icke ens togs öfvervägande, blef ändtligen deras tåtarnod lut, och de skredo till skattevägran, till yrkanle af Lagst. Rådets valbarhet. Hvad de först särds, det vill mar nu bevilja dem; ren nu eg da of saha mn I mindra Aa de octa fan