Aftonbladet – 28 mars 1837, sida 1

hos denna korporation för aila reformer i fo kets interesse, dels i följd af den ringa plura -Ilitet (23 röster) med hvilken åtgärden blifvit b Islutad, hvilket naturligtvis stärker oppositioner I mod i Ofverhuset. I afseende på frågan om Fransyska minist?t Jreas beståad eller upplösning, syues ingentin läonou vara afgjordt. Det talas mera om en mc difikation, än ett totalt ombyte af persone De namn, sem i detta hässeende cirkulera, fin ner Läsaren uppgifna nsdanföre. Frankrike. Frågan om ändringen i kabinettet står änn in suspenso. Moan talar väl imellsmnåt om e loch annan modifikation; men hvad gruad de kan äga, vet man icke. Sålunda omtalade tid ningarne den 13 Mars, att em partiell förändrin skulle påtärkas , hvarigenom Mol och Guizo skulle bibehållas och Percsil egentligen offras så som syndabock, d. v. s. all skulden för dis jurktionsoch nonrevelations-lagarna kastas p honom. Detta sistnämnde lagförslaget skulle å tertegas, för att lugna sinnena. Gasparin oci Bernard skulle äfven effras; Soult och Montali vet integas, Martin ersätta Persil och Vivien (er af disjunktionslagens mindre betydande fiender intaga Martins plats. Af sednare tidnimgar ser det dock ut, son man åtminstone till en början ville göra ett för sök att utan ministerförändring komma ifrår sitt nederlag. Härtill skulle en seger i nigo: vigtigare förtroende-fråga vara synnerligen tjen hg, har man tänkt. Inorikes-ministern, Gaspa rin, har således den 15 Mars i Deput. Kam maren framlagt förslag om supplementarkredite: tull de hemliga fonderna. Han begärde? millioner, i stället för de sistlidme år beviljad 1,200,000, och förklarade, att sjelfva krediten som redan så lätt var beviljad, bevisade stor i förtroende; och ytterligare förtroende behöfdes Minmisteren föreställer sig ögenskenligen, att ei I dylik tillökning, lätt beviljad, skulle visa ett s stort förtroende för styrelsen, att betydelsen a nederlaget i disjumktionsfrågan kar förbises. Pla nen är just icke fin; få se, hur den lyckas. Jury har åter fällt ett utslag, som gifvit d ifrige hefvännerna anledning till nya skrik emo hela juryivrättningen. Tidningen Charivari ha. de öfver apunageringsoch doteringsförslagen in. nehållit en artikel, som ansågs förolämpande fö Kunghga familjen. Ansvarige utgifvaren, He Simon, blef tilltalad, men frikänd. Orsaken til denna utgång kan dels ligga uti en allmänt spridde vedervilja mot dessa förslag, d. v. s. öfvertygelse om riktigheten och befogenheten af hvad som säges mot dem, dels uti den mananamin och illiberalitet, hvarmed man trakasserade den ankiagades försvarare och hindrade försvaret. En stor oskicklighet låg äfven deruti, att aktor uppmanade juryn att fälla, emedan ännu en frikänvelse blott skulle vara ett mytt vapen i händerne på regeringens fiender. Den anklagades advokat betjemade sig skickligt af samma argument omvärsdt, mnermligen genem vädjande till den ovilja, som de nya förslagen väckt; en frikänselse skulle mägtigt medverka till förkas:ande af dessa förhatliga förslag. Oskyldig uttalades efter blott 20 minuters öfverläggning. Joun. de Paris och la Paix tillskrifva desna motgång helt ock hållet regeringens brist på energie; uraktlåtenheten att åtala Cermenins bekanrta bref förklarar lätt Jurys förferande. är Fenfrede, i sin Journ. de Paris, fertfar att framkomma med det ena famatiskt kontrarevolutiomära förslaget efter det andra. Det är att märka, att denne politiske korstågspredikanmt är synnerligen skyddad vid hofvet, der de annars icke hjertnupse Persil och;Guizot redan gälla såsom ej neg energiska. Le Teraps varnar för denna allt för stora energie, som uppembarar sig hos en Remusat, en Duvergier de Hauranne, en Jaubert, er Dumenr c., som uttala sina åsigter och önskningar uti Journ. de Paris och la Paix. — Bland : föremålen för demna energies symnerliga hat är Jury-imrättningen, som dagligen anfalles, i synnerhet af Fonfråde. — Han iycker, att de många frikännelser, som i sednare tider ägt rum i fråga am förelämpningar mot Kovungens persen,! nogsamt bevisa, att Jury icke duger att döma i pelitiska mål. Mången annan skulle möjligen kumma tro, att dessa täta frikännelser bevisa mågot helt amnat; och sålunda kunde manm falla på den tanken, att bättre medel än Juryns afskaffande kunna finnas, t. ex. att söka rikta natienens sympathier och antipathier på något fördelaktigare vis. Regeringen lärer hafva för afsigt att till Alger afskicka brottslingar, för att verkställa offentliga