Aftonbladet – 25 mars 1837, sida 2

Tullförvaltaren Finrs nyligen inträffade döds fall och den i sammanhang dermed yppade stora balansen i Tullverkets kassa , hafva de sedmaste da garna utgjort det allmänn samtalsämnet i hufvudstaden, och för ögonblicket undanträngt upmärki samheten både från frågan om den bekanta förfalskningen eller de s. k. tryckfelen och mycket annat Nästan hela tulluppbörden gick genom Tullförvaltaren Findrs händer. — För åtta dagar sedar hade fråga uppstått om inveatering i anledning deraf att några kassaförslag ieke på längre tic inkommit, och det lärer varit förskräckelser (öfver pyheien härom , som hastigt gjorde slu på Findrs dagar genom : blodslag. Inventering har sedermera skett. Beloppet af balansen kar jännu ej med säkerhet uppgifvas; men man anser för säkert att den uppgår till minst 70.000 Rdr. Den aflidnes närmaste kontrollanter, Kamireraren Winroih och Kontrollören Middendorf, I blefvo till följe häraf tills vidare Suspendzrade. Orsaken till denva ovanligt stora balans lärer icke så mycket legat i Tullförvaltareuv Finers depenser för egen räkning, ehuru han höll hvad man kallar ett godt hus, och gaf middagar en gång 1 veckan hvilka voro bekanta för den dervia rådande gästfrihet, som fastmer uti hans svaghet att utlåva de penningar han hade under sin vård, åt enskilda, hvilket gått så långt, att t. ex. reverser ensamt af ex tjensteman i verket, som det berättas, funnits till belopp af några och tjugutusen kKdr Banko. Den sebehagligaste sidan af sakeh är likväl, att det lärer vara svårt att förutse, hvilka och huru många som blifva invecklade i ansvaret. Afven om hela balansen hade varit åsamkad izom ganska kort tid, äre råkenskaperna så enkla att afsluta, att det kan ske röstan för dagen, och behåilningens insättning i banken verificera räkningen. Men om kassaförslagen, som böra uppgöras för hvarje månad, och innan slutet af den följande ingå till Tullstyrelsen, som det berättas icke blifvit dit afgifne på 6 å 7 månader, återstår att utreda, huru en sådan uraktlåtenhet kunnat ske utam försumlighet äfven å fleres sida än de närmast kontrollerande. Öaskvärdt är i alla hänseenden, att hela undersökningen: blir så fullständig, att misstankarna om delakughet i vållandet till Fingrs obestånd må uudsnrödjas från hver och en som deruti är oskyliig. Att .medlertid bestörtningen inom verket för närvarande är stor, lärer ej väcka någons förundran.