Aftonbladet – 25 mars 1837, sida 1

STOCKHOLM den 25 Mars. De i gårZankomna atländska poster medförde tidningar från Paris af den 12, från London af den 14, samt från Hamburg af den 17 dennes. Frankrike Med Ministeren och Kammaren är förhållandet ännu in statu quo, sem det var vid förra postens afgång. De ministeriella hladen göra sig all möjlig möda, att framstalla disjunktionslegens förkastande som blott en uwllfällig motgång, och att deremot skildra hvarje lyckad votering inom Kammaren såsom ett bevis på ministerens öfvervigt. Såsom ett prof derpå anföra de valen till kommissionen, som skall pröfva 1835 års räkenskaper, hvari, bland 18 ledamöter, endast 4 tillhöra oppositionen, och antagandet af lagen, rörande de offentliga arbetena, hvartill 40 millioner för 1837 och 1838 beviljats, hvilken antogs med 218 röster emot 47. Skilinaden är imedlertid att denna lag icke rör någon politisk fråga. I sådana våga ministrarne ej mer gå med så mycken käckhet tillväga som förut. Sålunda hade de för Inrikes ministtrens hemliga fonder, ärnat begära 200 millioner Fr., for att genom penningar förmå de farligaste medlemmarne af de hemliga sällskaperna att aflägsna sig från hufvudstaden, men kar nu mera försigtigt nedsatt denna summa till 800,000 fr. Det tros alt ministeren återtager lagförslaga, som stadgar straff för den, hvilken ej angifver hvad som kan hafva kommit till hans kunskap om stämplingar emot statens lugn. Förslaget har i utskottet hos pärerne bhfrit så amenderadt och mildradt, att det knappast mera är igenkännligt, hvarföre ministrarne lära ämna att uppskjuta diskussionen deröfrer på obestämd tid, d. v. s. låta frågan förfalla. I Deputeradekammaren beviljades d. 10, nästan utan någen diskussion, 84 mill. francs till anläggning och reparerarde af landsvägars Hr Lafitte frågade i Kammaren em ej tiden vore inne att företaga räntenedsättnings-ärendet, men Finansministern Duchatel försäkaade, att omständigheterna för närvarande ej tilläto det. Om ministrarne icke få påcivil-personer använda krigslagarnas stränghet, så vilja de åtminstene upp rättbålla den emot militärer. Sålunda hade 29 office; rare af 62:dra linie-regementet inlerenat till Krigsministern en,;i tämmeligen skarpa ordalag författad protest emot, marskalken Clauzels uppgift, i sig