Aftonbladet – 23 mars 1837, sida 1

lemnade en skriftlig förklaring, mindre åsyftan de att vederlägga sanmingen af de afaktor, kro nofogden Bergsten, anförda fakta, än att förklar: dem såsom oundvikliga följder af den aflidna öf verstinnans sinnessvaghet, dem akter af illvilj skulle hafva begagnat. för att kasta skugga på er hederlig man. Den dåliga Toneni denna förklarin; vittnar just icke om någon delikatess eller sårac hbederskänsla, och Hr Öfversten har icke underlåtit att framställa äfven sig såsom ett offer för allmänhetens begär efter pressens alster, samt att, få se till hvad fromma för hans sak, förena sitt öde med de högt uppsatte, som vilja att personen skyddar handlingen, liksom ?flaggam skyd dar varam. Sålunda förklarar Hr Översten om aktors rapport: Dylika läckerbitar slukas begärligt af den lägsta graden ibland så kallade menniskor, heldst när de äro riktade mot högt uppsatta embetsmän och emot ädelt tänkande klasser, hvilket nu ofta sker under den herrliga tryckfriheten. — Redaktionen, sem gjort anstalt att få del af handlingarne, torde när dessa inkomma blifva i tillfälle att bedöma hvad ära tryckfrihetens fiender kunna påräkna af den nya kamraten.