Aftonbladet – 14 mars 1837, sida 2

— Gomezs process torde komma att draga ut på tiden, emedan icke mindee än 1100 vittaen deri skola afbhöras. General Minas ermka skall af regeringen ha fått tillåtelse, att välja sig en ny titel, och, i anledning deraf, begärt att få kallas Grefvinna del Arado (af plogen), för att allid komma ihog: sin afledne mans härkomst, ett minne, som andra i kennes ställmirg plåga vara så ytterst angelägna om att utplåna. Portugal. Emellan Portugisiska och Fransyska regerin-! garne lärer en konvention vara afslutad om bet talningen af de 800,000 fr., hvartill den Miguelitiska styrelsen år 1831 förband sig. Portugisiska kabinettet skall, med Cortess samtycke, : utfärda skattkammarobligationer på nämnde. summa, hvaremot de båda Portugisiska krigs-! skeppen, hvilka togos såsom säkerhet derför, skola återställas. Från Lissabon skrifves, att manm der ingenting visste af om Hertiginnans af Braganza, i främmande tidningar omtalade, förestående resa till Miuachen. — Icke eller torde Cortes medgifva, att hon i främmande länder förtär sitt apanage. Imedlertid kan Hertiginnan al intet annat skäl qverhållas i Portugal, än af de möjliga utsigterna för hennes dotters suecession, emedan hon der saknar både det bildede umgänge och sjelf-. va de beqvämligheter, hvarpå hon, enligt sitt: stånd, kunde göra anspråk, ty hon har icke ens ett eget palats; hom bor nemligen i en ermigrerad adelsmans hus, hvilket är illa inredt och fuktar under regntiden. England. i Lord Melbourne framlade d. 27 Februari i Öfverhuset sin förut förkunnade motion om nedI sättande af en komite, som skulle undersöka på hvad sätt det i Irland för 6 år sedan införda I systera för folkundervisningen verkat. Efter en hep utflygter af den bekante biskopen af Exeter, riktade emot detta system, hufvudsakligen på den g-unod, att det skulle tjena till att förstärka O Connells inflytande i Irland, beslöts nedsättasde af den föreslagna komiten. Tjugusju pärer nämndes till medlemmar af densamma, bland hvilta voro Lorderne Melbourne, Brougbam, Duncanwona och Landsdowne, Heritigarne af Wellington och Lenster, markis Claoi ricarde, Erkebiskoparnme af Canterbury och Dublin, samt biskopen af Exeter. j Billen om afskaffande af bysättning för skuld gick d. 1 dennes igenom Underhuszats keomite. D. 3 skulle regeringens förslag i afseende på. I kyrkoskatten föreläggas Underhuset. Hr dEynceurts motion om upphäfvande af, den akt, som stadgar att parlamentsvalen gälla: for 7 år, skulle enligt dagordningen d. 27 Febr. ! förekomma till diskussion i Underhuset, men; (uppsköts tills fram i medlet af April. i En biskopsstol har nyligen blitvit vakant, genom biskopens af Salisbury död. Det tros av: professor Hampden i Oxford, hvilkea förlidet år väckte en sådan uppståndelse bland de or i thodoxa Oxfordianerne g:nom sina tbeclogi: ka föreläsningar, kommer ait emottaga den led: iga kräklan. i j. Belgien. i Under diskussionerne i Deputerade Kamaren rörande krigsbudgeten yttrade krigsministern, ast) han på det bestämdaste kände, att Hollindka armen för närvarande vore 40,000 man s:ark, och att den intagit en för Belgien ganska he. I tande ställning Alla dispositiocer voro trälffade, för att vid första gynnande tillfälle kunna göra ett infall i Belgien. Krigsministern ansåg : derföre högst nödigt att Belgiska armeen sattes ! på så respektabel fot som möjligt. ; Tyskland. Ezuligt tillförlitliga underrättelser skall Kejsar Ferdinand hafva beslutit, att samresnkalla en! landtd:g i Siebenbärgen till d. 17 i nästa månad. ö Land: dagskallels sen troddes komma att offenili-; gen kungöras i Clausenburg någon af de sista! daga rne i Februari. Stöllet för ständernes sam-!. manträde blir ej, såsom hittills, Clausenburg, ue; tau Herrmannstadt. Erkehertig Ferdinand af): Este klir Kejsarens kommissarie för tillfället. Alla de politiska fångarne i Frankfurt am Msya i, hafva blifvit förflyttade till förbundsfästeingan , Mainz, der de tros blifva inom säkrare lås och bom än i Frankfurt. Hertigen af Braunsehweig har föreslagit Stäxderne upphäfvande af feodalrättigheterne, så vidt . möjligt är. s ; e Ryssland. e Det keiserlisa hofvet har anlagt trenne vec! å