tisma kojor, rancehos, uppioraa at ris och 1e r samt täckta med vass eiler rör, sällan med te S 4 ) Å 4 Å gel. Här råder en sorts feodal-system. YT lifrån Spanska tiden voro några få fanuljer änn ! besittning af största delen utaf landets yt och många mayorazgos (lidei-komisser)funnos Afven dessa kolossala egendomar voro, med t undantag, otrefliga, jag menar i afseende på de plumpa och vårdslösade i deras yttre. Me I otrefligheten i de mindre landtgårdarna gick öf -I ver all beskrifning. Dessa hatva vanligen ei I högst anspråklös åbyggnad, uppförd af adobe I (ebrändt murtegel), eller ock endast af ler -l Intet spår af nätthet eller beqvämlighet ka upptäckas, utom dess väggar, och innanför rå. da sysslolöshet, esnygghet och ladsnad. Stola fann jag icke, utan i dess ställe plumpa omila. de trädbänkar: midt på golfvet, som bestod a bara marken, i det egentliga rummet (de öfrig: voro skrubbar), stod ett långt jordfast plump trädbord, hvarpå utbreddes em duk af misstänk utseende, några få söndriga knifvar och gafflar ty familjen begagrade dem icke, och, för di främmande, några spräckta porslinstallirikar Man bjelpte sig sjelf med fiagrar eller gafflar atur de midt på bordet stående faten, och draci landets vin utur några dimmiga glas, som vorq gemensamma för hela sällskapet. Familjens frun: timmer vore bleka, och trånade under der mest enormiga sans souci efter la siesta (middagssömn,) som här af ingen, hvarken rik eller fattig försummas. Då nu förhållandet var sådant med possesienaten — undantag existera deck häruti som ut allt aneat — kan man ej fiona underligt, att snygghet och trefnad ännu mera saknas ibland den fattiga klassen. Denna består i allmänhet af inquelinos (inhyseshjom), kvilka på obestämd tid fått nedsätta sig på herregodsens utjord, met iskyldigheten att, för en måttlig, och vid vissa tillfällen ingem betalning, biträda godsen vid las mantanzas (slagtem) las vendimias (virskördearna), sädens skördande och tröskning m. m. — Besittningsrätten af den jord, der de bosätta sig, är för vansklig, för att kumsa fästa dem vid densamma. De inskränka derföre sitt arbete till uppföramdet utaf några usla Ranchos, der qvinnorna vanligtvis hålla krog och Chingana, under det männerne rida omkrieg att marodera, besöka Jas carreras och spelhuser, och dröja ofia fyra å fem dagar ifrån hemmet. Deras begrepp om nöjer och njutningar äro följaktligen inskränkta och groft sinliga, och då lyxen ännu ibland de bättre, eller ståndspersonerna, icke hunnit verka! till något serdeles företräde i huslighet, gramnlåt, kläder, umgänge ech beqvämligheter, utan dessa : till och med ambitiomera att likna de förra, så; väl i bruk, som nöjen och laster, och e Gua-! 20 således saknar efterdömets sporrming till ett stadgadt och omtänksamt lif, så bör det icke förefalla besynnerligt, att desse råa obildade män ) icke sträcka omsorgen för hustru och barn utöfver ögonblickets kraf. l Temligen goda gästgifvaregårdar fienas påj lemna väg, ech man får der genom ackord lesa hästar stationerna emellan; men vanligtvis sagnar man egen eller hyrer man främmande häst för kela resan. Det förnämsta hviloställe under vägen är villan Casa Blanca, omkring 12 eguas från Valparaiso. Dea blef vid jordbäfingen 1822 (hvarom mera längre fram) totalt örstörd, osh många menniskor förlorade dervid ifvet; men den var pu (1828) fullkomligt återippbyggd. — Här och på en annan station, I Cajon de Zapata, fann man, utom snygga um och god mat, äfven rena sängkläder, en rtikel som saknades på de andra stationerna. Då man tlliryggalagt la Cuesta de Prado, får 1 an staden Santiago de Chile i sigte. Den4 nes då på tre mils afstånd i midten af en ätt, och öfver densamma den isbetäckta Corillera de los Andes, hvilken likväl ligger på ära tre mils afstånd öster om staden. Villor ch landtegendomar, träd och plantager, som odrs omkring den slingrande Mapocho-floden, imt stora betesmarker upptaga ytan af denna dsträckta slätt. Stadens omgifningar äro likäl icke Iefvande, i anseende till deras dystraj seende, härrörande dels af de minga flacka 1, ch sterila ställen man öfrerfar, och dels afb en brist på nätthet och elegans man uppptäcr, då man nalkas någon landtgård. Anblicn af staden är pittoresk för dess ominösa läunder isbergen; men den flacka yta, hvarpå n är belägen och hvaraf den är omgifven — kal, så utan afbrett af höjder och sjö — d ndra den imponerande effekt dess vidd och kr bd . AN9a tarn ASmnNAare cl unlloe Öfyva — k a