Aftonbladet – 3 mars 1837, sida 1

fält. — Oaktadt denna bestämda förklaring, ges likväl många, som ännu tvifla, helst som den i Tunis utbrustra pesten kan tjena till förevärdning för ett uppskof. Till Bona har Monitören försäkrat, att inga trupper kunna transporteras, innan de skyddstak för artilleriet, genikorpsens materiel och förråderna, hvarmed man var sysselsatt, hunnit blifva färdiga. Under det Bona sålunda utgjorde ett af dis) kussionsämnena, har denna stad hemsökts af en I fruktansvärd elycka. Den 30 Januarii kl. 7 om I morgonen sprang meml. det stora krutmagasinet I derstädes i luften. Det innehöll nära 7000 kiloIgrammer krut, en million gevärspatroner o. s. Iv. Effekten deraf var förfärlig. Alla de kringliggande byggnaderne förstördes, 108 militärIpersoner omkommo och 192 sårades, En stor del af fästningsverken kastades öfveråreda, och många hus skadades, ehuru staden för öfrigt ieke serdeles lidit. Man har i citadellets ruine inrättat en provisorisk sjuksal, dit man fört de sårade, och alla bemödanden användas att bistå och trösta dem. Flera arresteringar skola ha lägt rum, emedan man velat tillskrifva olyckan Abd-el-Kaders agenter. Sannolikare är likväl den förmodan, att hon får tillräknas tvenne soldater, Bergeret och Sigre, som kort före explosionen begfvit sigin i magasinet, försedde med vanliga lyktor. Man har ej kunnat upptäcka det ringaste spår efter desse olycklige, icke ens af deras kläder. Ett privatbref från Bona, hvilken stad numera antagit ett temmeligen Europeiskt utseende, säger om denna katastrof: Den 30 Januari väcktes jag ur sömnen af en förfärlig knall; den skakning, hvaraf hon åtföljdes , fertfor några sekunder. lJag skyndade ut och slöt mig till folkhopen, som skyndade ull citadellet. Vi funno det i Iruiner, och knappt ett spår af de omgifvande I byggnaderna. — Krutmagasinet hade sprungit i luften och förstört allt. — General Trezel var redan på stället; soldaterne arbetade på att framdraga sina sårade kamrater ur gruset , och att föra dem till hospitalerna. De dödades anlgal upskattades till 300 och de sårades lika högt. Förlusten i krut, gevär, kläder och byggnader, värderas till 3 millioner francs. Bland de döda är äfven atadellets kommendant, kapIten Bernard, jemte hans fru, samt löjtnanterne iPerzaud och Roseolin. Man har nyligen arresterat en arbetare, som försäkrat sig ha varit närvarande då Meunier och hans båda medskyldige dragit lott om hvena som skulie mörda konungen. Man berättade äfven att skomakaren Henry och snickaren Serre, som nyligen blifvit fängslade, erkänt sin medbrottslighet i Meuniers anläggning. Det är likväl svårt att upgifva hvad sanning, som ligger till grund, antingen för denna berättelse eller för deras bekänneise. RR General Voiroi skall, under ett samtal med en hög person, till försvar för sitt förhållande i Strasburg, hafva sagt, att den Bonapartistiska konspirationen derstädes alldeles icke var farlig, mena väl de republikanska tänkesätten hos folket och garmisonen. Hvad som likväl låter sällsammast af allt i denna uppgift är det tillägg, att nämnde republikanism skulle underhållas genom det Tyska grannskapet! Fru Gordon, komprometterad i den Strasburgska processen, har, förmedligen för att draga nytta af sin namnkunnighet, begärt, att få ge konserter i Paris, men hvilket polisprefekten vägrat henne. Corntilles, sista manliga ättling har nyligen aflidit. Han hade likväl icke ärft sin store stamfars poetiska gåfvor, uta var helt enkelt eu enspräkslös tjensteman vid tullverket. Spanien. Nyheterne från Madrid gå till den 11 Februari, men äro af föga vigt, emedan Cortes ej hållit någon session. Hufvudstaden är i närvarande stund en ganska obehaglig vistelseort för hvarje utlänning, men i synnerhet för de makters undersåter, som der icke hafva något ackrediteradt ombud, emedan regeringen tyckes, hafva satt sig före att i hvarje utlämning se en konspiratör. Sålunda arresterade man nyligen en Tysk läkare, som flera år bott i Madrid, och då han erhöll ett bref från en Preussisk embetsman, hvari lågo några andra till Tyska handlande i Madrid, blefvo äfven dessa arresterade. Hr Arguelles, den nuvarande ministörens egeniliga själ, skall till och med hafva förklarat att hvarje Spanior eller icke Fransos, sem satte sin fot öfver Franska minister-hbotellets tröskel, vore att anse som högförrädare och Spaniens fiende. Endast Engelska sändebudet behandlas med aktning, och den, som åtnjuter Hr Villiers FE Fr MA NN mm Me (6 Vv