Aftonbladet – 27 februari 1837, sida 1

bliiolls. OUrciteranden framstalide nu till Lott-lJägarne den frågan, huruvida de hade att afgiflva några anmärkningar vid den på förmiddagen upplästa Revisionsberättelsen. Med anledning häraf uppträdde Hr Wern och yttrade, att han på vissa ställen i Revisiors-berättel:en trott sig finna någon otydlighet och jemväl någon dok(trin, hvaröfver han önskade en ytterligare utveckling eller förklaring; Grefve Frölich genmälte härvid, att han i egenskap af författare till beI mälte berättelse vore färdig besvara de frågor , Hr Weern tillupplysnings vinnande funne sig föranlåten jgöra. Hr Wern frågade derpå: huru och af hvad iskäl Revisorerne yttrat, alten ökning af Bankens fond vore nödig. Hr Hagender upptog i egenskap af revisor denna fråga till besvarande, loch utvecklade, att han allufrån Bamkens förlsta stiftelse varit af em tanke, att nämligen för i Banken vore ändamålserligast och nytigast för sina operationer iagttaga ett naturligt ierritorralsystem, hvarföre ban först hade assett att Dahlsland och Carlskoga Bergslag borde deri innefattas, men att utvidgning nu på det sätt torde kunna åstadkommas, att Direktionen låter utgå en uppmaring till norra Westsrgöthlands invånare, att i Werrlands-barken gemensamt begagna kreditiver, i hvilken händelse likväl Bankens teckning borde ökas. Grefve Frölich tillkännageaf derefier, att han ej torde behöfva tillägga något vid hved sist blifvit yuradt. Dock ville han förklara sig angående doktrirerne. Vid Bankens stiftelse hade han ansett att fonden berde utgöra en million. Det insatta kapitalet utgjorde nu 185,000 R:dr, hvaremot I de utelöpande sedlarne sista året gått till l omkring 800,000 R:dr. På grund deraf ansåg han antingen ny teckning vara nödig eller också att man för framtiden bestämde en gräns för sedelemissionen. Bankens kontanta kassa i Stztens I mynt hade visat sig vara i tillväxt och betydligt öfverstigande det å tekningen insatta kapitalet, hvarföre Direktionen till och med i dess berättelse meddelat, att det varit en möjlighet göra större utlåmingar, än de som skett, hvarföre han ansåg en utvidgning i territorium för Bankens operationer vara ändamålsenlig. Då derföre hvad som yttrats i Revisionsberättelsen ej vore en motion, och i fall nu ingen annan ville väcka en sådan, vore han sjelf dertill benögen, hvarföre han mo tionerade en ökning af Bankens teckningsfond, som i enlighet med stadgarne borde verkställas pro rata parte af samtelige Loitägare. Denna motion bordlades. Hr Sundberg yttrade härvid såsom upplysning, att Direktionen hittills i allmänhet följt eu viss prixcip för sedelemissionen, hvarvid den sednare med få modifikationer förhållit sig till det kontanta kapitalet som 3 till 1. Ar Wern uppsteg nu och tillkänmagaf, att, händelse en gräns skulle bestämmas för sedelemissionen, ville han motionera, att Bolaget oförändrad ville antaga 28 i förslaget till Bolagsceglor för Örebro Bank, hvilken han uppläste. Härpå följde åtskilliga explikationer. Gr. Frölich tillkännagaf, att hvad i Revisionsberätielsen var yttradt om begränsning för sede!emissionea, vore ställt till Lettägare i allmänhet med hönsigt på framtida åtgärder, men ingalunda riktadt emot hittillsvarande Direktion, tired hänasigt på hvilken han ansige en påminnelse om moderation vara obehöflig, utan hade han till den i berättelsen framställda reflexiomen för anledts af Direktionens eget inhämtade yttrande, att man möjligen kunnat utlåna mer pcnningar. ? För 6figt ansåg kan den af Hr Wera citerade 28 ej passa för Wermlands bank, och begärde bordläggning af Hr Weems motion angående densamma. Hr Nordenankar yttrade nu, att han furne sig föranlåten fösta uppmärksemheten på att bemälte 28 , som i mom. b. imedgifver utgifvandet al sedlar på ägande depositioner uti andra hanker,? och siledes ej ensamt uti Riksbanken, utan jemväl i Privatbanker, der egna scdlar kunna deponeras, inrebär en eludering af all begränsning för sedelemission, samt att denma blifvit påfunnen i Östergötland, och införd 1 förslaget till dess Bolagsreglor, för hvilka svårighet derföre äfven mött för erhållandet af sanktion på högre ort. Hr Wern förklarade zu, att äfven han sjelf ur samma synpunkt betraktat dena och just derföre moiienerat dess sntagande, emedan han örj skade ait ingen begränsning borde finnas (ör sedlars utgifvande. Ordföranden frågade nu, huruvida något förslag om denna 4:s antegande vidare inom Belaget borde komma i fråga, hvarpå Gr. Frölich förklarade, att han för sin del afstode fiån bordläggsing af Hr Weerns meticn. Hr Wern tillkännagaf åter, att han för sin del r ET a