drahögsta viljan. Af dylikt snack har ma skapat sig ett begrepp om en pensege immu able, som står i strid med alla kounstitutionel 1, grundsatser, då konungen måste rätta sig ef ter representationens åsigter. På samma sä! har man bragt det derhän, att Carl X, hvilke: man äfven tillade en pensge immuable, slutli gen måst sträcka gevär för folket. Således bor de man tacka de tidningsr, som varna för fort farande af dessa misstag, hvilka tvungo Casimi Perrier att stupa i striden mot la pensee im muable och hindrat Dupin och andre hederlige män att åtaga sig en ministere, som syne: stå under en främmande och inkonstitutione inflytelse. Kamrarne protestera den ena gånger efter den amdra emot dylika rättsvidriga — — Här afbröts talarea af domstolens ordförande som anmärkte, att man icke finge klandra Konungen. Barrot gaf ingen uppmärksamhet å anmärkningen. Sedan Generalprokuratorn svarat, gjorde Barret slutaumärkningar och hänvi sade, bland annat, till det varnande exesplet a den Romerske Kejsaren, som förbjudit hvar och en att lägga hamd på hans person, men också blef med all maklighet mördad, emedan ingen vågade komma honom uwli bjelp. Likaså skulle Fraasmänrens Konung vara förlorad, om man förbjöde tidningarna att försvara de till Keoungevs trygghet uppstältda komstitutionella grundsatser. — Jurym frikände, såsora ssgdt är.