Aftonbladet – 24 februari 1837, sida 1

rig orosisjukdom larer 1r sSynnerhet undergraik hans helsa, och en slagfluss slutade i följd deraf hastigt hans lif, enligt hvad en Carlsruhertidning berättar. Frid öfver den aflidnes stoft! Han var både li sin välgång och genom sitt sednare missöde lett lefvande bevis derpå, huru äfven en ged I vilja och kärlek till rättvisan kan af ett trångt Jomdöome och nalsstarrigheten att tro sin makt vaIra gudasänd, ledas till de förderfligaste handlinIgar, och eget fall, ehuru Nemesis icke träffar adda såsom honom. För den stora mängden af Svenska folket är detta dödsfall viam all politisk vigt; men vi föreställe oss, att det icke utan en viss emotion skall erfaras af vissa ännu lefvande och inflytelserika personer, som på dem tiden voro biand hans närmaste, och genom sin blinda eftergifvexhet för hans nycker orsakade eller påskyndade hans undergång. Frankrike. Tvisten emellan Marskalk Clauzel och Hr Dupin är nu mera till det ytire bilsgd, efter hvad iman kan se af följande not, som blifvit tillsänd de flesta tidningsredaktioner: Hr Marskalken Ciauzels och Hr Dupins vänner haiva ej kuunat undgå att beklaga den sönmdring, som uppkommit mellan dessa båda män, hvilka gjort Frankrike så stora tjenster, och hafva derföre erbjudit sin hemedling till dess biläggan !e. Till följe af denna bemedling, her man å ömse sider erkänt, att det gäller en helt och hållet i politisk fråga, som icke kan förnärma någons I beder, och ait följaktligen intet skäl linnes, att I fortsätta en brefvexling, som miste bedröfva ihvarje fäderneslandets vän.? Undertecknadt: lOdilon Barrot, Thiers, Maugin, Garneron, I Denna förklaring bar imedlertid icke tillfredsj ställt många, helst den innebär blott en balf sanning, emedan frågens urprung visserligen var politiskt, men hon denfrån urartat till en up;penbar personlighet. Tidningarne göra komj mentarier häröfver, i enlighet med hvars och lens åsigter. Paix håller före, det marskalkens Iheder fordrar, att han inför tribunen redogör för saken. National, ehuru icke vän af marskallen, anmärker likväl, att hans bref förtjent lett annat svar, än en dissertation öfver det RoImerska Afrika, och att medlarne öfverskridit sin behörighet, då de förklarat, att den politiska frågan ej kunde förnärma någons heder, emedan det just är högt uppsatta personers politi-; ska förhållande, som erbjuder måttstocken för deras heder. Såsom saken nu står, hafva båda partierne tort deraf, Marskalken var den 9 för: första gången åter närvarande 3 deputerade-kammaren, och syntes dervid ganska förlägen. Messager innshåller en skrifvelse från Algter, I hvari säges, att man der högeligen önskar enj sträng undersökniog rörande den otjenliga årstd, hvarunder expeditionen företogs, lifsmedlens dåliga beskaffenhet och sättet, huru de sjuke, sårade och döde lemnades i sticket. Marskalken Clauzel skall hafva åkt i en kalesch, dragen af 20 mulåsnor, under det de olycklige sårade lemnades tll pris åt Beduinerna. Man! terinrar, som motstycke, om Napoleons befallning, under det Egyptiska fälttåget, att hvar och en, utan åtskilnad till rang, borde gå till Ios, för att kunna medföra de sjuke och såraIde, och att han sjeli gifvit första exemplet i detta fall. Historien om ett talrikt band af konungan:ördare, bland hvilka lotten först fallit på Meunier, har, i trots af sin orimlighet, allt för : ånga fördelar för sinnesstämningens bearbetande, att icke regeringen skulle tid after amnan begagna henne för detta ändamål. Sålunda läser man i Gazette des Tribuneaux (hvilken numera blifvit ministeriel, sedan man låtit henne med Journal des Debats dela godbitarna af vissa officiella meddelanden, som deri inryckas) berättelsen om en ung men vid namn Råcdarcs, hvilken i ett sällskap i Conneaux, der frågan var om Meunier, skall hafva yttrat, att han stått bredwid denne, då han lossade sin pistol, och att, öm det varit hans tur, skulle ham nog ha träffat, men att han endast hade Nr 11, och att: hela autalet var 35. Arresterad, till följe af detia prat, skall han hafva förklarat, att det endast skett på skryt, bvilket också är ganska troligt. — Temps förtäljer, att en portvaktsre med sin hustru, på gatan Madeleine, äfven blifvit arresterad, såsom Meuniers medbrottslige. Brigadieren Bryaut, som var dömd till döden för konspirationen i Vendöme, har fått sitt straff förvandladt till lifstidsfängelse. Municipallagen är af.deputerade antagen. Ehas me om Zndringar i fmentsallastanane In i i i i I