Aftonbladet – 23 februari 1837, sida 3

ofirmandet af hans faders namn; men om en så Idan ej vo.e till honom afgfvena, eller lemnac på hans kontor följande dagen kl. 2 e. m. jemte försäkran, att den bleve införd i tidnin: gen måsta nummer, ansåg han sig fullt berättigad att vidtaga sådana mått och steg, SOm anstod en son, då hun finner sin faders namn förnarmadt. För att icke något misstag skulle upplstå angående sättet, ville han låta Mr. Milne förstå, att han icke vore någon beundrare a! stryk, som lofvas. Mr. Milne svarade, att om Mr. Thomsons fader, eller någon aunan å hans vägnar ville uppgifva ea enda oriktig uppgift i Chronicle, rörande factum , skulle han villigt och med nöje genast intaga en sådan vederläggning; och så vida han i anledning af något sådant origligt I factum, uti tidningen gjort mågra sårande anmä.kniopar emot den åldre Thomson, skulle han då vara fårdig att äfvem deröfver afgifva en förklaring. Men, som han hade anledning förmoda, att inga sådana misstag ägt rum, kunde han icke för det närvarande samtycka till att ursäkta sig för något af hvad i tidningen funnits anfördt om Mr. Thomsons fader. Denne var en offentlig man, som tog ganska verksam del i allmänna jangeligeabeterna : hans handlingar voro derföre samhällets tillhörighet; och såsom jurnalist vore han (Milne) allså berättigad att granska och yttra sig öfver dem. Så hade han gjort; så skulle han, utan all fruktan för. sonens hotelser, äfven framgent göra, c. Sedan nådens stund gått förbi, ansåg Mr. Thomson rådligt att utföra sin föresats. Han gjorde ingen hemlighet deraf; och emot aftonen var gaten, der Mr. Milne bodde, uppfylld af små grupper, hvilka voro nyfikna, att få se hvad som skulle passera. Thomson vandrade omkring på trottoirm, och Milne hade äfven der varit sedd, utrustad för dagen med en anspråkslos käpp. KI. 3 kom han ut på gatan, och Themson gick emot honum. Sedan denne sednare yttrat några få erd, gjorde ham en rörelse med handen till ena fickau, vid åsynen af hvilken Milne fattade Thomson i kragen. Då denne nu framdrog en piska, och sökte göra bruk leraf, gaf Milne å andra sidan dugliga rappj med käppen. Polisen kom emellan; de beggel cämparne, jemte en hop folk, som åskådat tilllragelsen, uppvandrade till dess embetsrum. , följande dagen hölls polisförhör, i anledning af; påståendet emot dem begge att hafva stört ga-, ufreden. Det var naturligt, att de vexlade , refven framteddes, såsom ursäkiande skäl; och , a hop utdrag utur tidningen upplästes, för ait at!färdiga Thomsons handlingssätt; men den beveklige demeren ansåg ingenting hörande till vålet, mer än den stryk, som gafs; och egge parterne fälldes till lika böter. r