Aftonbladet – 21 februari 1837, sida 2

Hr Säliströms beoclicespektasxel i går aftor var ganska talnkit besökt; huset tyektes oss vari i det närmaste utsildt, Den nya operan Ornnästet, (om hvilken se vidare längre ned! eick från början ull slut rätt bra och vann synmpathi hos publiken. Det är skilnad på örn och örn. Hr Selinders såkallade mythbologiska div :tissemang, som följde på pjesen, utmärkte sit genom flera vackra grupperingar och sammansatta figurer. Apollo i sin lagerkrans dansade här med kärlekens gudinna, en Venus : hvit klädning med — silfverskir, fullkomligt som en ballettmästare; att han med klangen af sin lyra kommit vid tillfällen stock och stem att dansa, är af mythologien negsami kändt, men att han var en så stor dansmästare sjilf, hade vi icke tillförae vetat. Balletter slutade med em briljant illumination i blå och rosenröd eld, lika med den i POrleanska Jung frun, och hiilken gjörde en genska god effekt. Mellan operan och divertissemanget exequerades uvertyren till Le serment af Auber. Den är i nämnde fonsältares välkända maner, med trumma och triangel, utförd på ett par behagliga och rena melodier; och sycktes oss i sin helhet förtjena räknas bland Aubers bättre saker. Spektaklet räckte ända till inemot elfva och bevistades af H. M. Drottningen. Efter dess slut blef Hr Sallström ganska allvarsamt inropad; han hade icke tilleds några öfversatta Danska verser, men publhken tycktes emottaga hans stumma komplimapg lika varmt som någon rimmad.