Aftonbladet – 16 februari 1837, sida 1

ner genom vårt blad för den 31 Januari, ytte hgsre ett och annat af hvad de Engelska ti ningarna innehålla rörande denna effår. D I ministeriella bladet Morning Chronicles ko lrespondent i Konstantinopel skrifver härom I bland annat, följande: Från Samson, Sinope och Trapezunt öfve ensstämma alla underrättelser deruti, att de Tjäsmng, som råder vid hela kusten af Svar : Hafvet, är utan exempel. Så mycket än invå I narne 1 denna landsträcka äro vanda att se sin rättigheter och interessen trampade under föt terna, och vid de lumpna förevändningar, un der hvilka man sökt förstöra de handelsförbin delser, hvilka sedan sekler ägt rum emellan in Tvåvarne kring Svarta FHafvets kuster, så had de dock väntat, att åtminstene Brittiska flagga skulle respekteras; på denna sednaste handlin af djerfhet voro de icke förberedda. Man an lsåg Vixens ankomst såsom afgörande för fråga om blvekaden. Man höll denna blockad i sjelf va verket for upphäfven, och trodde ej ett ö gonblick, att Ryssland skulle våga upptaga de stridshandske, England med afsigt kastat. Det ta oaktadt har Ryssland gjort det, och allas ö gon äro nu med spänd förväntan rigtade p huru Englaad kommer att handla. Tvennt gånger har Ryssland notificerat Engelska rege ringen blockaden: första gången för ungefär 3:nt år sedan, och andra gången i September 1836 utan att i London Gazette (det officielia bla. det) den minsta notis blifvit upptagen rörande denna blockad; och då Br Bell, som företog spekulationen med Vixen, vande sg till departementet för utrikes ärenderne, för att erhålla underrättelse huruvida ifrågavarande blockad vore erkänd af regeringen, fick han icke annat. svar, än en enkel hänvisning till Gazetten. Försedd med detta blad och brefve frin utrikes ministern, blef det icke svårt fo Honom, att: erhålla assekurans på Lloyds. Mar hyser allmänt den åsigten, att orsaken hvarföre Brittiska regeringen vågrar erkänna giltigheten af blockaden, hvilken foregifves vara anordnad för att tvinga till sanitets-förordningarnes iakttagande, (redan i och för sig sjelf ett förfarande utan exempel) icke är någon annan än den, att Bysslknd icke kan äga rättighet att anordna karantän i ett land, som. icke tillhör denna makt, hvarken de facto, eller de jure. Sultan kunde icke transportera på Ryssland besitningen af ett land, som aldrig nånsin, hva ken direkt eller indirekt, erkänt hans suveräniet. Detia är just sjelfva punkten, hvarpå hela affären beror, och Ryssland syees, genom den bestämda och fasta hållring det antagit, antyda, att det ämnar drifva saken till det yttersta. Det känner huru mycket dervid står på spel, och foredrager hvilket alternatif som helst framför eftergifvenhet, med undantag blott af ett enda, nemligen krig, hvilket denna makt visserligen icke skall vara nog dåraktig att företaga. Hon skall pröfva hvad negociationer förmå, och söka vinna tid, för att, om möjligt, locka Engelska ministeren till eftergift. För egen del ytwar Morning Chronicle i afseende härpå: Ryssland gör anspråk på suveräniteten öfver Abassiska kusten, i grund aftraktaten i Adriavopel. Den första fråga vår regering härvid måste laga i betraktande, är, huruvida hela kuststräckar, ifrån mynmngen af Kuban ända tull Fort Nicolaus, blifvit afträdd uvll Ryssland genom 4:de artikeln. af berörde traktat? I fall detta antages, så uppstår nödvändigtvis den frågan, om Turkiet sjelf varit beröttigadt till detta afträdande? Skulle det visa sig, att Ryssland hvarken de facto eller de jure äger anspråk på Suveräni:eten öfver denna kust, så är dei uppenbart, att denna makt, genom Vixens uppbrivgande, gjort sig skyldig till sjöröfveri. Om vår regering och kromsaus jurister äro af deana åsigt, så kommer en förklaring att äskas af Ryssland. Det är mycket möjligt att vi misstags. 0955, Men det synes oss som om Mixens uppbringarde icke skulle kunna genom någontiug rätllärdigas. Ala Ryssarnes ansträngningar i Cirkassien under loppet af förliden somrar, hafva, enlig! korrespondensunderrättelser i Times från Konstantivopel, varit helt och hållet fruktlösa. De! har väl lyckats general Weljaminow: att Jandsätta en korps trupper vid Suhdjak, men de! dröjde icke länge, förrän har blef tvungen at retirera Enbot hvad Cirkacoioörna nås4å skol: