Article Image
roken, äochi1 0. UL. Iagervalls enkas vid Storgatan. der, som kunna förbättra ställningen i denna del af det försnade konungariket. H. M. reIkommenderar åt eder tidiga uppmärksamhet der närvarande beskaffenheten af municipal-inrättningarna i berörde land, uppbörden af vonden, samt den svåra, men angelägva frågan om införande af fatuglagar, stodde på kloka stadganden, och omgifna af sådana försigtighetsmåt emot missbruk, som eder erfarenhet och kännedom af ämnet sätta eder i stånd att utfinna. H. M. ofverlersnar i edra händer dessa vigtiga angelägenheter, och hoppas och tror, att J skolen vara i stånd att i dessa hänseenden stifta lagar, som motsvara H: Maj:ts öuskningar och hans folks förväntan. H. M. är ofvertygad, stt om detta hopp uppfylles, skolen J icke blott bidraga till Irlands välgång, utan gifva ökad styrka åt dessa sikens konstituuen och lagar, derigenom att alla klasser af H. Maj:ts undersåtare göras delaktige af deras, välgerniegar. Diskussionerae7 rörande; tacksägelse-adressen började, såsom vanligt, samma dag i de båda Husen, och bragtes ännu samma afton tll ett lyckligt slut. I Öfverhuset var det grefve Fingal, som föreslog tacksagelse-adressen, osh ILord Suffield som undetstödde hans motion. I Underhuset utfördes dessa roller af Hrr Sandford och Villiers Stuart. Tories voro synbarligen belåtna med de färglösa loci communes i throntalet; hvarken Wellington eller någen annan af Lorderne hade något amendement at föreslå, Den förre höll dock ett tal, hvari han gjorde några utfall emot den af OConnell suftade Allmänna Irländska Associationen, och lade ministrarna på hjertst, att icke utsträcka ko-operationen i Spamien Jlärgre, än som låg i Quadrupel-alliansens stadganden, För resten understödde han grefve Fingals tofslag i afseende på adressen. I Underhuset aflopp saken lika fredligt. Sv Robert Peel fann likaledes behag i, att throntalet yttrade sig i så allmänna termer, att tacksägelse-adressen ej heller från hans sida mötte någon opposition. Blott Hr Beaumont föreslog ett amendement, nemligen att Huset skulle förklara, att det vore oundgärgligen mödigt att sätta de båda religious-honfessionerne i Irland på jemrelik fot med hvarandra; men detta amendement återtogs. Hr Roebuck yttrade sig temmeligen vid figt i radikal anda om partiernes närvaravde ställning, och Hr Hume sade, att han ville — i all han finge begagaa sig af! ett sådant uttryck — klappa ministrarne på nacken och skjuta dem framåt. Adressen entogs enhälligt, och sessionen: slöts kl. 8 på aftonen. LordtJohn Russell tillkännagaf samma dag i Underhuset, att han d. 7 och 9 Februari skulle framlägga för Huset hillen rörande reform afi Bländska munmepaliteterna, rörande fattiglagar för Irland, samt i afseende på kyrkoskatterna. Åtskilliga andra ledamöter af Huset förkunnade I. ksledes motioner, för instundande Februari och Mars, i nästan alla de vigtiga och genomgripande frågor, kring hvilka den politiska striden i Eogland för närvarande hvältver sig. dr Grote ämnar bringa å bane frågan om sluten omröstning, Hr fVilliams den om uovphäfvan-!) de af sjuåriga parlamenter. Hr Vard ort re form at Öfverhuset, Hr Clay om upphäfvande af spannemålslagarne, Hr Lushington om bisKopparnes licentierande från lag gstiltarekallet ? Ofverhuset, samt Hr Eswart om alskallande at forstfödslorätten. Hr Roebuck tillkännagaf en biifvande motion af honom i afseende på nationaluppfostran, och Hr Licart att hsn skulle fcveslå inrättandet af en serskild ministere för appflostringsväsendet. — Således ämnen neg at pröfva ministrarne på, huru långt deras reformvit sträcker sig! I London hölls d. 2 denves en ganska talik sammankomst af det sällskap, sem bilda: ög sör alt verka för afskaffande af den skatt lissenters nu tvingas att erlägga 11l byggande i kyrkor åt statsreligionens bekännare. Atkliga parlamentsledamöter voro närvarande, ch flera beslut fattades, med hvilka dagen de;;å en deputation af 300 personer begaf sig tili sorderne Melbourne och Russell. Den förre Srklarade, att han hoppades det biller , som sord Russell redan i Onderhuset annonsera örande detta ämne skulle tll alla As hö

15 februari 1837, sida 1

Thumbnail