Aftonbladet – 10 februari 1837, sida 1

med thy åtföljande herr!igheter, och Senonches, Chateauneufs och Monrtccants skogar. Afkastningen beräknas till 470,000 francs. Hertigens 2fkomlingar ärfva apanaget; men om de komma på tbronen, hemfaller det till staten. Det andra förslaget handlade om hemgiften till Drottningen af Belgien. Kuriös är den omhugsamhet, hvarmed ministern söker bevisa, att en Prinsessas hemgift ieke ären familjangelägenhet, utan i alla tider blifvit bekostad af staten. Det i fråga varande ägtenskapet var en diplomatisk affär, ett fördrag mellan stat oeh stat. De liberala bladen göra sig mycket lustiga öfver den motvilja, hvarmed den Kungliga familjen i berjan förmådde sig att utbyta. sitt lugna, indragna lif i Palais Royal mot det lysande lifvet i Tuileries. De stora hofbalerne hafva begynt; och den förste gaf anledning till mycken upp närksamhet, i avseende till upplifvarde af den gamla abit habill, i brist hvarpå åtskilliga persener blefvo tillbakavisade. (Endast Deputerade fingo komma i vanlig klädsel; och uniformer sluppo naturligtvis in). Bland de bjudna. (eller befallda ; som det heter i Sverige) var Hr Coulman, f. d. Deputerad och Stats-Råd. , Han hade, af okunnighet, brutit mot etiketten och blef icke insläppt, hvarpå han till Konungens Adjutant aflät följande biljett: Då jag på tre år ieke i någon allmän befattning blifvit kallad till Tuilerierna, hade jag förblifvit i okunnigNet om de framsteg, som. etiketten derstädes gjort. Jag visste icke, att medborgaren blott i-det tall finge tillträde. till medborgare-konungen, att han utstyrt sig såsom en hoflakej eller en markis af gamla regimen, Då nu tillträde blifvit mig vägradt för min revolutiopära fracks skull, den jag ansåg för vår tids ? babit habilld; så får Ni ursäkta, att jag mot min vilja uraktlåtit att efterkomma den bjudning, hvarmed Ni å Konungens vägnar hedrat mig. Jag undrar så mycket mera öfver restaurationen af habit habill, då man ej ännu dömt damerna att åter uppträda i hofdrägt och slåp. Skulle annars en Grand maitre de la Garderobe åter finnas, för att vaka öfver upprätthållandet af dessa, Ludvig XIV:s tid så värdiga institutioner, så torde Ni vara god ech göra honom min ursäkt. Det är annars: märkligt, att ju noggrannare man var om de befalldas drägt, desto mindre nogräknad var man om deras beskaffenhet. En underprefekt (Mark. Maisons sen) hade t. ex. fitt en hop inträdeskort att utdela; och han I gaf ett åt ex Jimpel skrifvare. Då denne icke visste om etiketten och kom i vanlig drägt, iblef han afvisad, men fann sig. Han begaf sig till ett klädstånd och hyrde en gammal habit habill, hvarpå slottets portar öppnade sig för hoaom. Det gick dock icke så bra för sig för sju andra, som fått biljetter af samma beskyddare. Desse kommo äfven utan vederbörlig drägt, men begärde att få Flr Maison utkallad, på det han skulle hjelpa dem ur bryderiet. På hans bemedling blefvo de såvida hjelpte, att de. för att vänta Konungens decision, instängdes i ett sidorum. Man vet ej, om H. M. sagt nsj, eller om de blefvo plait glömda; nog af, de släpptes först, sedan allt var förbi, och fördes då genom de toma rummen och förbi de ofdukade borden. Detta upptåg skall hafva föranledt det rykiet, att sju personer blifvit arreserade för en konspiration mot Konungens lif. — Mean anmärkte, att i kadrillerna, der Prinsessorne och endest utvalda damer dansade, sågs äfven Fru Thiers. Polacke:ne i Paris hafva till Deputeradekammaren ingifvit en petition emot den af regeringen föreslagna budgetten, hvari förekommer minskning, med denna månad, i anslagen för de Poblska flyktingarra. En debatt uppstod, huruvida petitionen skulle beharzdlas i sin tour enligt föredragningslistan (ordre du jour) eller vinna fördelen af promt handläggning. Denna sednare meningen segrade, och petitionen öfverlemnades till Conseil-presidenten till öfvervägande. Beslutet, fattadt tvärtemot ministrarnes yt trande, väckte stor uppmärksamhet. Öfverste Vaudrey är i Paris. Marskalk Clauz:1 har ankommit till Frankrike och ämnat sig att först besöka sin familj; men man har rådt Bg att, så fort ske kan, skynda till Paris, för att försvara sig. : Spanien. Cortes sysselsalte sig de sednasie dagarna med lagsn rörande upphäfvandet af. majoratsoch herrerättigbetsroa (Sennorios), hvilken de konstituerande Certes i Cadiz stiftade, men som FerVR