2ol 1800 års Riksdag . . -11,426,666H,426,6663,904,44 med. kurs å Hamb. alpari) 809 års Riksdag. -j2,500,00012,000,000 d,333,33. medelkursen 60 sk.) j 812 års Riksdag. . , -12,650,00011,429,213 3,811,20 fmedelkursen 89 sk.) BR 1815 års Riksdag . . . .2,620,0001,257,600 3,053,60i medelkursen 100 sk.) . 818 års Riksdag. . . .12,580,00011,125,81813,002,18 medelkursen 110 sk.) 1823 års Riksdag. . . .12,170,000) 840,00012,240,00( medelkursen 124 sk.) 829 års Riksdag . . ..12,270,000i 878,70912,343,224 (medelkursen 124 sk.) 1834 års Riksdag. . . .12,304,690 831,9482,218,52 (medelkursen 134 sk.) l för varor, som produceras och konsumeras inom Landet, har kurs-förändringen naturligtvis det minsta inflytande på värdet, och hit hörer, hufvudsakligen jordbruksproduktioner, hvaremot Bergverken, Bruksrörelsen, Handeln och Manufakturerna äro i väsendtelig mån beroende af förhållanden på utländska platser, der Ilamburger Banko Riksdalern utgör den nästan allmänt antagna varumätaren. Man finner till ex. att Markegångspriset på stångjern var år 1812, 26 sk. 8 r. Lispundet, då medelkursen på Hamburg var 89 sk., men år 1834, 4 Rdr Lispundet, vid en medelkurs af 134 sk., och i den mån berörde näringar bereda alsättning för jordbruks-produktionen, verka dessa förhållanden äfven på jordbruket. Att, i följd af kursens stegring, skatlebörden på det hela blifvit betydligt minskad, torde således vara uppenbart; men det vare långt ifrån oss att bestrida, det ju denna börda i alla fall varit och är tryckande, derom erfarenheten i vår närmaste omgifning lemmar kanske de mest påtagelige vittnesbörd, ehuru de egenteligaste orsakerna dertill måste sökas i förhållanden, som icke höra till detta ämne. Om man åter endast betraktar behofven för Statsbestyret, lärer det vara en ovedersäglig sanning att kursen verkeligen spelar den vigtiga role, som Aftonbladet kallar stor och lysande, ty endast en ringa del af dessa behof kunna athjelpas genom prestationer, som oberoende af utrikes förhållanden kunna åstadkommas, och från denna synpunkt måste det i synnerhet förefalla anmärkningsvärdt och tillfredsställande , att t. ex. utgifter, som år 1809 fordrat 2,000,000 Rdr Hamburger Banks Bevillning, kunnat efter år 1834 bestridas med ett Bevillnings-bidrag af endast 831,948 Rdr i samma myntslag. För att utröna huruvida skatterna nu äro mindre än förr, synes väl det enklaste mediet vara, att hvar och en sjelf jemför sina Debet-! sedlar under en följd af år, för att de: efterse, huruvida hans utskylder minskats eller tvertom, samt vidare räknar ef:er om den extra beskattningen i tullafgifter, charta sigillata, expeditionslösen m. m., minskats eller tilliagit; men för att bemöta det argument somi förestående uppsats frametälles, nemligen att den vexande siffran af utskylderna alldeies icke lemmar någon pålitlig mätare, i anseende till kursen, taga vi oss friheten hänvisa till en artikel i tidningen Aftonbladet i Stockholm för den 30 April 1832. Ett par veckor förut förekom i samma blad en tablå öfver utgifterna å hvarje bufvudtitel för slla Riksdagarna sedan 1809, som visade att summan stigit till mer än dubbelt, oberäknadt de extra anslagen. Till svar härå utsändes då med Postoch Inrikes Tidningeu ett bihang, hvari just samisa försök som nu skett gjordes att med anledning af kursen gifva de skattdragande den trösten att hela tilökningen 1 utskylderaa vore blott inbillad. Detta föranledde åter från Aftonbladets sida några upplysningar, som fullständigt undanröjde hela kurskalkylen, och som jemväl visar, att den nu på anmodan intagna uppsatsen i Mariestads Veckoblad, Skånska Korrespondenten och Dagbladet, redan långt för detta blifvit vederlagd, fastän samma sofismer nu åter framdragas, förmodligen i hopp ett vederläggrningen skall vara förgäten. Vi skole för öfrigt vidl illfälle återkomma till ämnet, och tillåta oss nu endast att citera ett utdrag af ofvannämnde artikel, emedan den precist angår detta ämne som men nu uppvärmt: Det är denna utgifternas relativa storlek, vi