Aftonbladet – 4 februari 1837, sida 2

gånger besökt Spektaklet. H. Exc. Grefve Brahe öpnade i Torsdags sina soirger, hvilka förmodas denna vinter blifva lika lysande och besökta af personer inom alla klasser, hvilka önska blifva bemärkte, som händelsen var förra vintern. Stadsfiskalea Thavenius lärer gjort trenne spelbeslag dessa dagar. Dagbladet har i dag bekräftat den af oss i gårdagsbladet lemnade notisen, att Löjtnanten von Scheele blifvit pliktfälld till 66 B:dr 32 sk. B:ko för de s. k. proklamationernas utdelande. Sedan saken sålunda synes vara slut i poliskammaren och Hr v. Schegele på en gång afhuggit den svårlösta knu!en geuom sitt frivilliga framträdande, torde det icke vara utan allt intresse att fösta uppmärksamhsten på några smärre biomständigheter vid denna sak, som, ehuru i och for sig sjelfva obetydliga, lkval på visst sätt höra till målets historik. Hela verldzen undrar, och jag undrar allramest, heter det i leken. Sålunda undra somliga, huru det kom till, att då dessa skrifter funnos utsatta den 25 Janurri em morgonen, och händelsen stod omtalt i det Sjette Aftonbladet samma deg, Stockholms iÖDagblaa likväl äaru dagen derpå icke nämnde ett enda ord om denna i sitt slag likväl kuriösa tilldrsgs!se, äfvensom hvarföre Dagbladet äfven tredje dagen, eller den 27:de, endast i förbigående lät undfalla sig ett uttryck om Aftonbladets bestillsamhet aw meddela notis derom, men utan att sjelf vidröra det minsta af hufvudsaken. Somlige undra vidare, alt då händelsen passerade den 25, och då man känner med hvilken serdeles fiflighet, ja snart sagdt häftighet, allt som rör folksamlingar och dyhåt annars omfatiss af den högre polisen, Hr Advokatfiskalen Fredholm likväl först den 28, el!er tre dagar efteråt, inkom med sitt memorial angående stentryckarnes uppkallande, äfvensom andre undra, att ens den högtidliga formaliteten med en aktors mellankomst härvid skulle behöfva iakttagas. Sedan nu Löjinanten von Scheele uppgifvit sig hafva både skrifvit, tryckt och sjelf uppsatt proklamationerna, undra somliga buruvida, till bekräftelse härpå, någon underrättelse biifvit sökt, om fir von Scheele verkligen varit ute från sin bostad klockan emellan 5 och 6 den 25 om morgonen. En del undra, hvad slags deko-fityr Hr von Scheele trott sig kunna tillfoga oppositionen dermed, att ea samlivg folk skule komma tiilsammans att ropa lcfve för Konungen, då det alltid just utgjort oppositionens påstående, åt minstone så vidt oppositionsbladen åsjftas under denna benämning, att man bör skilja emellan Regentens person och Regeringens handhogar, då deremot just de, som deltaga i de sednare, gernu vilja krypa bakom den förra. Slutligen undra ganska många hvad meningen kunde vara med den frågan till Herr v. Scheele, huruvida han hade sig bekant något, som borde upptäckas med hänsyftning på den citerade artikeln i Aftonbladet for den 12 Januarii. : Denna artikel innefattade en på några händelser sisil. är grundad vink om de stora makternas förkärlek för legitimitetens princip, och att de nya dynastierne äga uti folkens tillgifvenhet, om de styra i deras intresse, att pårakna ett långt säkrare stöd för sina throner, än ulti alla försäkringar om autokrate;nes vänskap. För att kunna med någorlunda säkerhet inse