NORGE. Förslaget till Kriminallag. (Slut från gårdagsbl.) Au för öfrigt ifrågavarande forslag till Norsk Kriminallag, betraktadt 1 sin helhet och ur en vetenskaplig synpunkt, äger ett utmärkt värde, derom vittna de fördelaktiga omdömen, i hvilka både utländska och indländska rättslärde iastämt. Gimnther, Abegg, Mittermayer gifva det utmärkta loford för redighet, korthet och öfverensstämmelse med närvarande tiders anspråk på sedlighet och menskligbet, och 1 detta omdöme instämma våra inländska rättslärde. bland hvilka väl en och annan gjort avmärkningar vid ensiilda stadganden, men i och med detsamma erkänt det helas cuglighet. Sj liva de betänkligheter och tvifvelsmål, Upsala fekulteten uppställt mut svenska kriminsllag!örslaget, vittna, att Sansna tvifvelsmål ej gälla om det Norska. Fakulteien ytirar nemligen mot antagligheten af det svenska förslaget: att det, som älderdomens auktoritet helgat, redan g:nom sin ålder gifver en säkrare borgen för sin duglighet, än Dya åsigter, dem ingen praktisk erfarenhet ännu bestyrkt; att ett experiment, Som med ofverdrifven tiltit ull en ny theori sätter närvarande generations säkerhet på spel, är farligt; att förslagets framställningssätt och språk är mindre fattigt än den hittills gällande lagens; att de reglor, som innehållas i förslagets allmäana del, äro mindre behagliga för den okunnige, än närvarande lagens method att för hvarje förbrytelse omedelbart utätta straffet; att det icke är rådligt att på en gång afsks:ffa de fysiskt alllictiva (kropps-) straifen och utbyta dem mot frihetsstraff, hvilkas verkställande skulle fordra millioner, dem samhällets laglydige medlemmar måste utgifva till