Likaledes har Jonas Claesson Ström uliagit patent å en portativ tvättställning. NORGE. Sammandragen öfversigt af Konungariket Norges statsiotrader och utgifter för hvarje år, från 1 Juli 1886 ull I Juli 1839, affatsd enligt Storthingets beslut, å de af Konungen till 8:de lagtima och sist förflutna urtima Stor:hing aflemnade propositioner. I silfver: Inkomster: Tull 1,000,000 Spdlr. Kongsbergs silfververk 40,000 sp; at statskassans kontanta behållning årligen 186,000, eller tillhopa med räntor m. m. inkomst i silfver 1,268.500 spdir. Utgifter: Konauoyen 64,000 spdlr; Kronprinsen 32,000 spdlr; räntor och afdrag af 1828 års statslin 17,500, dito af 1834 års statslån 107,300; eller wllsanrsman med diverse utgifter i silfver 221,133 spdlr 49 sk, Således ett öfverskott i silfver at 1,047 266: 40, I Sedlar: Takomster: Nyssaämnde ötve skott silfver, taget till 110 procent 1,151.992; tull 400,000; jordeboksafgift och tionde 43,600; af statens bortsålde jordegods 4,000; öfver:kott af postväsendet 16,500; af statems bo.nkaktier 28,000; af Kongsbergs silfververk 14 700; af jerauoch kopparverken 14,000; af vattensågarna 4,800, stämpladt papper och spelkort 80,000; bränvinsafgiften 120,000; siatskassans behållning i sedlar 50,000, och tillsammans med särskilda miadre poster 2,122.092. Utgifter. 1) Storthinget (Arfvode, skjut; m. m. till valmän och storthingsmän 40,000 Spålr; löser 2,292; tryckning och tillfälliga utgifter 2000) 44,292; 2) Civiladministrationen, (hvaraf statsrådet och regeringen 122.532; stiftsstyrelsen 2S,116; uppbördsvåsendet, tullstaten inberäknad, 269,926) 425,989; 3) Justitieoch Politie-väsendet 171,578; 4) Allmånna aastalter (bvaraf för natieu.ns bildning, såsom skolor, resestipendier, konstsamlingar 44,142: fromma stifielser och medicinalväsandet 24460, tyrväsendet 34,660 ) 133,546 20 s.; 53) Siatsegendomarnes med myntets underhåll (hvsrat till fullbordande af Konungapalatset 41.809) 65,306; 6) pensioner och indragningar 92,127; 7) Rentor och betalning å siatsskulden 76,726; 8) utrikes ärenderna (hvaraf ull ministerkassan 40,0090; haudeln i Medelhafvet, konsulslöner m. m. 15.000; konsulatutgifter 1500) 56,509; 9) 10) Landtmagten (hvaraf till löner, materiel och fästningar 573,000, och till lindtvärnets arganisation 11,600) 584,000; 11) sjösteten 335 213; eller, med diverse mindre poster, tillsamman utgifter i sedlar 2,019,543 Spdir 12 s. Inkomsierne lemna således for tillfälliga och oförutsedda utgifter ett öfverskott af 102 5346 Spdlr 108 sk., hvilka tillssmman med förestående 2,019 5345 12 sk. egalera inkomsten i sedar 2,122,092. Förslaget till Kriminallagz — En sammandragen framställning af Norska Storthingets förhanclingar rörande detta förslag oehö!ver kneppt motiveras, ty äfven hos oss atgör ett försl.g i samiga ämne ett vigtigt förenål för dagevs behof och önsknrivgar. År 1828 nedsattes i Norge en kommission för utt utarbeta förslag till en ny brottmålslag. ir 1831 trycktes utkast till sådan lag, och sedan letta blifvit öfversedt, afgaf Kommisiosen der 28 Aug. 1832, ett ordentligt förslag.) Den 13 April 1833 blef detta iörslag af regeringen föelagd det då församlade 7:de lagtima Storihiaset, med proposition om anslag af 2000 Sp:dr ill premier för den bästa recension och tlt betridande al öfriga för planens utförande nödiga utgifter. Den 23 Augusti 1833 följde Storthinsets heslat att psemier för närvarande ej borde tsattas, men att förslagets författare borde in) Kanaloch hamnväsendet i Norge mediaga blatt 340 Spådlr. ) I Maj 1829 iogaf Norska lagkommissionen en skrifvelse ull Konungen med anhållan, att innar förslaget utarbetades, konferenser måtte äga rum mellan Svenska och Norska lagkommitteerna, på det brottmålslagarna i båda rikena måtte bringas till nödig ölverensstämmelse. Sedarm denna begäran vunmt Norska och Svenska regeringarnes bifall, ssmmanträdde depuierade från Norska kommittgen, med den Svenska i Stockkolm, under Februari til och med Juni wånader 1830 samt under Maöj, till och Juli måhader 1831 och ölverenskomimo för vita sllmänka grundsatser s h20. 1e fannde Kritminsllagar. A