AIAD IP SEA ER OP Su RARE PERS TE IR TI ISNE IT IIIR LTL ISTART STRAUSS LDEY blifvit hos honom tryckta, helst det vore omöjligt alt ansvara för hvad, hans arbetare under Löjtn:s sjukdom knnnat göra. Kapten Dreijer och öfriga tillstädesvarande stentryckare tillkännagåfvo, att deras mening ingalunda varit att förbinda sig till ansvar för hvad deras arbetare, dem ovetande, kunnat tillverka, och att de i detta hänseende instämde uti Löjtn. von Scheeles yttrade mening. Löjtn. von Schteele begärde härefter få anmärka: att, utom nu tillstädesvarande stentryckare, ytterligare två funnos, neml. Regnell och Utteman, af hvilka dock den sistnämnde vore såsom arbetare hos Löjtn. ven Scheele, samt att Löjtn. åt åtskilliga publika verk och enskilda personer förfärdigat lithograliska pressar, till ett antal af 8 stycken, neml. 4 till K. K. H. Kronprinsen, 1 till Kongl. Kabinettet, 4 till Förvaltn. af sjöärenderna, 1 till Hrr Stenfelt och Söderberg i Gefle, samt 1 tlll en äldre militär, hvars namn von Schcele nu ej erinrade sig, hvilket Löjtn. ansåg sig böra anmärka, på det ej misstankan ensamt måtte hvila på de nu närvarande ägarne af dylika pressar. Advokatfisk. Fredholm anmälte härefter, att han fästat sin uppmärksamhet derå. att uti papperet, som till proklamationerna blifvit begagnadt, funnes såsom märke namnet ÅA. Bergholm, hvilket gilvit Advokatfiskalen anledning hos Hrr Kryddkramhandlare efterhöra hvar samma sort papper blifvit såldt; och som den upplysning dervid vunnits, att Kryddkramh, G. Tideström har och haft dylikt papper till salu, hade Advokatfisk. anmodat Kryddkramh. Tideström att i Kongl. Poliskammaren uppkomma, för att meddela upplysningar uti ifrågavarande afseende. Kryddkramhandlaren Tideström, tillstädes, uppgaf, att han år 1834 af Brukspatron Bergholm köpt 70 ris af samma sert papper, och att troligen ingen annan Kryddkramhandlare i Stockholm haft dylikt papper att sälja, emedan fabrikanten med samma år upphörde att tillverka den sorten papper, som likväl sedan varit en begärlig vara, emedan den sålts för billigt pris. — På fråga, huruvida Tideström kunde erinra sig någon, som nyligen hos honom köpt af samma papper, tillkännagaf Tideström, att detta för honom var omöjligt, vidare än att han påminte sig hafva hört sin bodbetjent omtala, att Tyska Språkläraren Miller köpt omkring ett fjerdedels ris. i Uppmanade, att yttra sig, huruvida någon af tillstädesvarande Stentryckare begagnade eller begagmat samma sorts papper till deras arbeten, förklarade alla att de ickernågousin nyttjat sådant papper, utom Löjtnant v. Scheele, som tillkännagaf, att han mindre för egen del användt samma sort papper till tryckande al vyer öfver Stockholm, än älven för Tyska Språkläraren Millers räkning till tryckning af hans listor och anmälanden om hans lektioner. Advokatfiskalen Fredholm hemställde, om icke det vore lämpligt, att en annan dag höra alla de personer, hvilka arbeta hos härvarande Stentryckare; och som ingen af dessa hade häremot något att anmärka, samt Löjtnant v. Scheele till och med påyrkade, att hans arbetare måtte blifva uppkallade, faun ÖfverStåthållar-Embetet skäligt uppskjuta målet till Tisdagen d. 31 i denna månad, kl. 42 på dagen, då samtliga nu nävrarande Stentryckare borde tillstädeskomma, samt Advokatliskalen Fredholin foga anstalt derom, att alla å uppgilna Stentryckerier arbetande personer, jemte Stentryckaren Regnell, blefvo genom polisbetjening kallade. Afträdde. Sedan målet redan förevarit, infann sig Tyska Språkläraren Miller, som blifvit anmodad sig imfinna för upplysningars afgifvande; och underrättades Miller, att målet skulle förekomma nästa Tisdag, då Miller förständigades att komma tillstädes. (Forts. e. a. 5.) — — PITTECiÄNGCEN MELLAN HOFKAMRERA