Aftonbladet – 1 februari 1837, sida 2

REVY AF TIDNINGARNE. Svenska Minerva sysselsätter sig i sitt sedna ste nummer med tvenne ämnen, nemligen Christerdomen , den hon lägger ad acta, och dess tillämpniag, kärlek till nästan, den hor låter påskina i en lång jemmer deröfver, at ansvarige redaktören för detta blad ej blifvit insat å smedjegårdshäktet , eller än hellre å fästning. Grunden till denaa bjertångest uppgifv4 hen vara dels att Oflverståthållsreembetet vågat visa den käckheten att ändra domstolens utslag, dels att tryckfrihetslagen ej känner annat fängelse än fästning, Öfver dessa töreteelser har ingen kristmild menniska velat lemna henne någon förklaring, och, för att taga henne ur sin vände, vilja vi derföre korteligen upplysa: att Kämnersrättens dom är underställl Hofrätten och således ej ännu kunnat gå i verkställighet; att fråga alltså ej ännu är om fängelse såsom straff, utan om fängelse såsom förvaring ech för denna står exekutiva magten i ansvar, samt egde blott tillse att förvaringen sedan dom var fallen, ej skedde på stadens, utan på statens eler den häktades hekostnad. Grundlagen känmer icke andra straffarter än dem, till hvilke hon hänvisar, emedan hon ty varr ej få tolkas; men äfven om tolinigg vore till låten, vågar ingen domare döma till fäst ning, der, lagen uttryckligen säger fängelse, och slidraminst kunde det falla någon in åt sätta folk på fästning, medan de vänta på en definitiv dom. Hvarje lagfaren finner de orimligt, att en person, dömd till kortare enkelt fängelse, häktas före slu liga utslaget; lagsamlingare visa många exempel, att högsta makten eftergifvit eller lindrat äfven svårare fängelsestraff, i anseende till håktets långvarighet; lagkomiteCen föreslår att häkte ej må ega rum der ej är dömdt till svårare straffarbete än femte gradens; flera utlänlska kriminallagar antaga borgen äfven för flera års fängelse, och !agkomitgen antar äfven, att en till fängelse dömd person må detta så :odt han förmår bekosta; med