Aftonbladet – 25 januari 1837, sida 1

UTRIEES. Fruankrike. För bristande tid och utrymme miste vi går afbryta berättelsen om adressdebatten; mel äfven i de utländska bladen var den afbraten, emedan de blifvit lagda under pressen, innan debatter var slutad. Bland talarne i deputeradekamma ren, dem vi ej i går nämnde, var Öfverst Briqueville som, efter vanligheten, gjorde syn nerligt uppseende. Tills nu, sade han, ha kammarne försökt bevara ett sken af sjelfständighet; men nu må han afsäga sig äfven dett 2ken, ty ministrarne befalla det! (Buller och knot.) Kammaren har mtill denna stund foga sig efter alla på hvaramdra följande kabinetter: afsigter; men det nu varande kabinettet missbrukar dock denna kammarens eftergifvenhet all for skarpt. Talaren anmärkte, att han återkommit från sina illusioner, hvaraf han dårades vid början af denna ministere, sedan der numera förklarat sig oomkullstötlig och hvilande på högre ingifvelser. Han röstade såleies mo adressen, men ämnade icke befatta sig med debatten om dess serskilda punkter. Af diskussionen i Pairskammaren angående dess adress, som antogs med 98 röster mot 11 anförde vi endast Conseilpresidentens yitrande om Frankrikes intervention i spanska sxzkerna Den oförskräkte legitimisten marquis de DreuxBreze talade mot förslaget. Han påstod, att de nya kabinettet följer, i afseende på spanska angeligenheterna, samma politik som det förra, Styrelsen fortsätter den indirekta inblandningen i Spaniens affårer; och det sista försöket i Lisabon att återställa D. Pedros charta skedde i franska och engelska flottornes närvaro. Talaren tredde fullt och fast, att regeringarne hade sin hamd med i spelet, man må säga, hvad man vill. Han uppmanade styrelsen att öfverge qvadruppelalliancen, som icke tjenat till anat än att i hela Europa nära anarkistiska passioner, hotande med de största faror, hvilket den rättegång bevisar, som kammaren nu skall afdöma och som är den sjete på sex år. Regeringen erbjuder dagligen nya mnöringsmedel åt dessa passioner. Hvarföre har man låtit borttaga de monumenter, som det högsinta och monarkiska Frankrike rest åt offren for konungamordet, detta afskyddaste af alla brott? Hertigens af Berry monument kar försvunnit, och i Ludvig XVI:s bildstods ställe har man satt Luxorska obelisken, hvsrs oförklarliga Meroglyfer äro stumma för moralen, likasom för vår naiions historia! (måtte Hr Dreux-Breze icke för denna missaktning mot det egyptiska monumente komma i kollision med någon pu i Paris befiotlig egyptisk stendyrkare!). På Bastilleplatsen står ett minnesmärke, som riktigt synes ämnad! att föreviga revolutionens och anarkiens anda, såsom synes af inskriften: d. 17 Juli 1789; d. 29 Juli 1830. Detta är icke sättet att förekomma koaungamord. Talaren tadlade, att man icke konsoliderade de afrikanska cröfringarna, då man hsr en stor armte, som icke sysselsättes i Europa. Hen satte på ministrarne några frågor i afseende på den yttre politiken; och det var på dessa frågor som Gr: Mo16 afgaf det i går intagna svar. Rättegången i Strasburg mot Vaudrey m. fl. gär med föga fart och gör föga uppseende. Man ser af anklagelse-akten, att Faudrey blifvit genom Fru Gordon, med hvilken han varit närmare bekant, indreger i kompleiten. Han reste med henne i September till Baden och gjorde der bekantskap med Ludvig Bonaparte och hans planer; men der skall han hafva undandragit sig all delsktighet ech först den 29 Oktober, då Ludvig B. kom till Strasburg, ingått i hans förslag. Penningarne, som han utdelade till sin trupp, voro hans egna. . Löjtnant Laity hade omkring den 25 Junii blifvit indragen i komplotten, men ville ej tillstå, hvem som indragit honom. Han sade sig vara republikan och påstod planen hafva varit republikansk och demokratisk. — Kommendanten Parquinr, ehuru sedan 1822 bekant med Ludvig B:s familj, hade först den 29 Okt, fått veta om företaget. — Querelles hade redan i Maj blifvit invigd af Griceurt och förledd af äregivighet. Han hade på gjuteriet beställt örnarna. — De Gricourt sade sig hafva gjort Ludvig B:s bekantskap på hemresan från Baden, — Fru Gordon hade först blifvit bekant med Ludvigs