Aftonbladet – 24 januari 1837, sida 2

ket lämphgare, som det otvionade silket med förmån användes till husväfnad. Omkring 6,000 nya mullbärsträd hafva i år blifvit utdelade, deraf 2,000 till Drottningholm, 2,000 till norra korrektionshuset, 1000 till Gottlard, 400 till Skåne. I plantbänkarne finnas för närvarande från 25 till 30,000 för samma ändamål. Af muilbärsfrön äro 34 skålpd utdelade. Herr Magister Docens Dahlbom i Lund har ill H. K. H. Kronprinsessan äfverlemnat prof af silke af inhemska larfver , en afhandling öfver ringelfjärilen, samt ett stycke väfnad af häggmalen. Becättelsen meddelar i anledning häraf den upplysning, att af silkesmaskslägtets (Bombyx eller Spinnare) många arter blott tre lemna silke värdt att insarela, nemligen Bombyx Mori eller allmänna silkesmasken, Bombyx Myfitta och Bombyx Cynthia. De två sednare arterno äro hemma i Bengalen ; den : första af dem har icke kunnat domesticeras, utan invånarne samla kokongerna på träden; den sistnämnda uppfödes i hus med bladen af den i våra trädgårdar odlade Ricinen, och dess kokonger, som äro 2 tum långa, lemna ett starkt, hvitt eller gult silke. Larfverne af de hos oss inhemska Spinnare lemna deremot endast florett, eller blott genom kardning brukbart silke, hvars värde blott utgör tiondedelen af spinnsilkets; och äfven om en sort filosell af dem kunde erhållas, torde dock varans värde kuappt ersätta beredningskostnaden. Silket af spindlar, hvilket man äften samlat, eger en förvånande styrka, men lönar ej insamlingskostnaden. ) Väfnaden af Häggmalen är en blott kuriositet. — En militär i Mirchen anses vara den förste, som dermed anställt försök. Han lät larfverne sjelfva väfva. Methoden är enkel , och sinnrik. För att väfva en slöja, fäster man ett tåg midt utanpå bottnen af en pappask och upphänger den så, att askens öppning kommer nedåt; maskarne släppas ofvanpå bottnen och fodras med något torkade hägglöf när de ej hafva mer att äta, söka de omkring, vandra utför askens sidor och spinna der;! anmärker man, att de mattas, lägge man ånyo löf till dem och låier andra sidar fortsätta spånaden, och så vexelvis; och di väfnader uppklippes, erhåller man en slöja. Vili man hafva den fasonerad, utklippas fasonerna på oljadt papper och fästes utanpå der redan något dfverspunna askens sidor; öfver dessa oljade papper våga maskarne ej begifva sig, utan spinna blott på de fria ställena, der väfnaden alltså blir tjockare. För att förmå maskarne väfva band, begagnas en med oljad pappersremsor i spiral omlindad pelare, och maskarne spinna då mellan dem. Vill man inom omkretsen af de med oljadt papper öf verdragna ställena anbringa en tjockare väfnad klippes en öppning i det oljade papperet, och maskarne spisna då inom denna öppning Till en slöja af 2 alnars längd. och 1 alns bred fordras minst 1150 larfver eller nära 1 lar för qvadrattammen. )I Frankrike gjorde spindels-silkesodlingen e tid samma fureur, som åtskilliga likartade företas i virt tfädernesland.