Aftonbladet – 24 januari 1837, sida 2

Det säges att Herr HofsMarskalken Croneborg, hvilken efter ett par års tjenstgöring i Kabinettet och några år såsom Legations-Sekreterare och tjenstgörande Charge daffaires i Wien, der gjorde ett rikt gifte, och vid återkomsten till Fäderneslandet satte sig ned såsom Brukspatron i Wermland, der han köpte en större possession, nu skall vara på vägen att ackordera sig till Landshöfdingeembetet i bemälte provins, samt såsom beredelse dertill nu inträda i tjenstelifvet såsom adjungerad i Kammar-Rätten. Oaktadt Herr Crozeborg är känd både för en aktningsvärd och en förståndig man, kan man, i fall detta rykte skulle vara grundadt, icke annat än beklaga, om planen skulle få sådana mäktigare understod, att den kan drif: vas igenom hos Regeringen. Med fullkomlig ofvertygelse att Hr Croneborg möjligen kunde blifva en lika god Landsh:fding som mången af de förut befintliga, måste man likväl anse det för et olyckligt befordrings-system, som lemnar de högsta och imflytelserika tjensterna i landet nästan uteslutande i bördens eller rikedomens händer, utan behof af föregående tjensteerfarenhet då deremot sällan eller aldrig någon uppmun: tran lemnas äfven åt de skickligaste lägre embetsmän inom samma grenar, genom upphöjels till sådana hedersposter. Frukten har man fö ögonen uti den föga håg de yngre visa att för skaffa sig verkliga kunskaper, då de veta at örtjensten ensam aldrig skall föra dem längre än högst till en nödtorftig bergning på en kollegii ledamotsplats.