Aftonbladet – 24 januari 1837, sida 1

sta ett echo af throntalet, med undantag af ett par ställen, der, genom Dupins och Thiergs TI föranstaltande, fraseologien var föreslagen i någon mån afvikande från den kungliga urbilden: I På krigsskådeplatsen i Spanien har ingenting förefallit sedan Bilbaos undsättning, emedan de bottenlösa vägarne hindrade alla operationer tills vidare. I Rom hade man i slutet af förra månaden underrättelse, att pesten kommit till Malta genom ett skepp från Konstantinopel. Frankrike. Debatterne om adressförslaget hafva hegynt i Deputeradekammaren. Förslaget inzehåller hufvudsakligen, att just under det H. M., jemte deputerade, höll på att lyckönska Frankrike till befästandet af dess institutioner och den allmänna välmågans framgång, inträffade ett rysligt forsök mot H. M:s dyrbara lif; att deputerade lafsky händelsen och beundra H. M:s ädla själsstyrka; att H. M. just derföre är utsatt for mordets dolkar, emedan han utgör palladium för I Frankrikes institutioner; att den nya dynastien Idock, hvilande på ett upplyst folks kärlek, är lika orubblig som populär; att deput. hoppas, lika med H. M., på Europas fred; att de tro vänskapen med Norra Amerika komma att förblifva ostörd; att de 5gonblickliga missförstånIden med Schweitz blifvit bilagda; att deput. beklaga, med H. M., det inbordes kriget i Spanien; att Frankrike icke forblifvit likgiltigt vid de allvarsamma uppträden, som egt rum i Lisabon och Madrid; att det imedlertid af halföns invånares försigtighet och energi hoppades, det den konstitutionella monzarkien skall behålla öfverhanden öfver. de faror, som hota henne; Jatt deputerade hysa allvarliga välönskningar för I Drottning Isabella, samt den tillförsigt,att! H. M:s nära förbindelse med Konungen af England och deras ihärdighet i quadrupelalliancens fullgörande skola förmå bevara Sparienm för: olyckan af en kontrarevoletion; att H. M:ts re-! gering väl begripit Frankrikes fördelar och tän-! kesätt, då H M. skonat det för d2 affer och de oberäkneliga följder, dem en beväpnid intervention kunnat medföra; att Frankrikes vapen nog! skola veta skaffa sig aktning; att det visst var; bedröfligt med förlusterna i Afrika, men att! Frankrike lika väl vet värdera det mod, hvilket trotsar elementerna, som det, hvilket visar sig1: slagtningarna; att Strasburger upprorsförsöket visat, huru föga dylika tilltag förmå skaka härens och invåvarnes trohet; att erfarenheten om så många fåfänga upprorsföretsg ändtligen skall göra passionerna modlösa c. e. Adressen at handlar sedermera lande:s, finanaiella ställning och offentliga arbeten, deruti reg ringens omsorger i Iberömmas. Tillslut yttras önskan och hopp, att I de vansinniga mordförsöken ändtligen skola uphöra. Det lärer vara Dupin och Thiers, somi utskottet lyckats att tillvägabringa ett par ändrin:! gar i det aldra första projektet, hviket var fullkomligt kalkeradt på det kungliga talet.; I Dessa ändringar bestodo egentligen deruti, att. lordet populär tillades dynastien, förmodligen: Iför att förarga Guizot, som törklarat popularitet vara alldeles umbärlig; att revolutionerne i LisIsabon och Madrid icke, enligt hvad i throntalet skett, oviltorligt ogillades, men kontrarevolutionen deremot förklaras för en olycka; och Istutligen att regeringen uppmanas ull en undersökning om Konstantineh tåget. Dessa ävdringar anses af tiers parti såsom segrar. ) Debatten begyntes den 12 Januari. Amilly Jjansåg en allvarlig och kraftig intervention i Spanien vara nödvändig. Liardieres fann icIke det vigtigaste ligga i frågan om Spanien, lutan i Frankrikes inre förhållanden. Han lofsjöng det nu varande kabinettet och förklarade det förras försonlighetspolitik orimlig. — Havin målade styrelsen såsom egentligen kontrarevolutionär och fann ingen skilnad mellan de nu Istyrande och Poligmac et Comp. Hen berömde -I Thiers, som dragit sig undan, då Konungen ej ville tillåta honom att följa sin öfvertygelse. Frankrikes politik i afseende på Spainien måste leda till Don Carlo8s restauration eller till förlust af Frankrikes hela inflytande i Spanien. :Glais Bizonois:-Den heliga saken? (Juliirevo lutionen) anfalles eller är kanske rättare redan begrafven — Detta förorsakade stort buller; men talaren förklarade, det hans djerfhet ej vore I större än. ministrarnas, och att han icke skulle låta skrämma sig af buller. Detta blef så argt, att talaren ej mer kunde höras. Roul tyckte, att man redan hade så mycken frihet, som man i möjligen kunde behöfva. Vi hinna i dag ej