(Infores på begäran.) Något mer än ett år har mu förflutit, sedan Sveriges störste latinske skald jordades på Upsala kyrkogård. Hvarken då, vid tillfaller, eller sedermera har något latinskt exsequiale carmen öfver honom utkommit. Var således Professor TranEr vid hela Upsala Universiset, för att icke säga i hela Sverige, den ende Romerske skalden, alldenstund han, hvilkens Elegia så skönt klagat vid många utmärkta måns grafvar, sjelf efter sin död gått miste om en latinsk sång? Var det således blott en ostentation, hvad som stod att lasa i Upsala Correspondenten under hösten 1835, att en åminnelselest öfver Traor af Östgöthaoch Calmare-nation i Upsala blifvit besluten, vid hvilkens firande den aflidne skalden skulle besjungas på det språk och i den versform, han sjelf under lifstiden mest älskat och begagnat? För både Prof. Trautrs och den Romerska skaldekonstens efterlefvande vänner vore det önskligt, att härpå erAaålla ett tillfredsställande svar. Äh nnontnuammt,tmm—s———Å2 —K LH ——-19 —Mn