taga ifrån den ene och gfva den andre. Dett: blefve det oundvikliga resuliatet af em på jemnlikhet grundad regel för utdelningen (och om gågon annan är icke fråga, och den skulle vä ej heller så lätt blifva 2n!2gen), emedan det icke gifves någet medel att bestämma våra medborgares individuella bidrag till statsinkomsterne. Vi känna att de kontribuera olika, oct mot en åtgärd, som återställde åt dem i jemnliki förhillande hvad de olika kontribuerat, kunde således med sköl alla de inkast göras, som fråmställas mot en lika fördelning af egendom: Om man sill: göra Federslregeringen till verktyg för utförande af denna förhatliga grundsats, så skulle man derigenom både bstaga henne sin gagnlighet, eeh förändra den karakter, som grundlagens gtiftare gifvit henne. Den nuvarande depositakten, fastån etvifvelaktigt bestämd att trygga statsinkomsiernes förvarande, är i afsesande på sin tendens ingalunda fri från många af de invändningar, som gilla emot principen af statsinkomsternes återutdelsing blamd folket. Regeringen hade af folket uppburit ett betydande öfverskott utöfver hvad som behöfdes för statsutgifterne, hvilzet i stället att, såsom förr, åter utspridas bland folket förmedelst statsutgifterne, blifvit deponeradt i åtskilliga banker. Benkerne utiånte detta off verskott, och förvandlade detsamma derigenom till bankkepital, och på detta sått har det bidra ps tll uppkemsten af änbu flera banker. och ait nära bågen för vilda spekulationer. Öfverskottet tillbörer folxet, men regeringen bar öfverfört detsamma på privilegierade banker, hvilkas sträfvande och intresse det är att draga riklig fördel af begagrandet. Denna procedur behöfver blott framläggas, för att dess orättvisa och förkastlighet i politiskt hänseende genast f.ller i ögonen. Samma anmärkningar gälla i afseende på de åtgärder, som erfordras för att indrifva en sådan reveny, som i afseende på dem, genom hvilka den åter kommer att fördelas. Ungefär tre femtedelar af alla tullafgifter isflyta i staden NewYork, men det är klart, att medlen till e-läggaude af dessa afffier påragas från alla delar af Unionen. Hvarje medborgare, i hvilkeg stat som helit, som köper och konsumerar en artikel, som betalt tul! i nämnde hamn, lemnar sitt bidrag till suzseman af de der ingamlade tullafgifter. Det öfverskott, som samlas i New-York, måste derföre till en stor del uppkomma genom penningar eller anzan egendom, som drages från andra orter eller andra stater. Derigenom minskas till en viss grad förmögenheten i hvarja trakt, hvarifråa berörde öfverskott drages, då deremot förmögenheten och rörelser på det ställe, der fonderne samla sig och användas för bankrörelse, i proportion tilltager. Om man undersöker den praktiska verkan af det fördelningssätt, som den i förra sessionen antagna deposit-akten sradgar, så upptäcker man ännu andra lika stötande förhållanden. Ett ofverskott af onkring 30 millioner skall fördelas, icke i förhållande till sättet hvarpå det bbfvit insamladt och utgör invåmarnes i de särskilda stateraa egendom, utan i förhållande till de röster, hvarje stat är berättigad att afgfva i de valkol!egier, der President och Vicepresident i de Förenta Staterna utses. HResuliatet visar sig af bifogade tabell. (Ienna tabell har icke blifvit aftryckt 1 de Ameriksnska tidningar, som meddela Presidentens budskap.) Vid profning af denna tabell finnr man, att vid utdelmingen af ett öfverskott af 30 millioner dollars efter den za grundsats, en sior afvikelse äger rum från den princip, som anser representationsrätten såsem den sanna måitstocken för beskatiningen, och man skall finna att afvikandet från denna prinap har till följd att ännu mera, öka de afsteg från jemnlikhet, som man påstår att vårt federatifsystem medför i dess inverkan på staternas olika intsressen. I fall fråga vore om direkt beskat!ning t. ex., skulle staten Delaware, em beloppet som erfordrades vore inalles 30 milhoner, komma att e:ligga 188,716 dellars ; men om åter ett öfverskoit af 30 millisner skulla utdelas, komme samma stat, enligt de i depositzkten lagda grunder, att erhålla en summa af 306,122 dellars. Dylika resultater skulle visa sig öfverallt vid en jemnförelse emellan de mindre och större staterna i Unionen, och de förra derigenom vinna en fördel, som ej låter förena sig med de större staternes rättighe ter och förväntan. — Det stadgande i konstitutionen, som bjuder att tullar, afgifter och