Aftonbladet – 21 januari 1837, sida 1

aU, Aa08 oMigJorde ett Delopp :1 JU,UUUV pund Sterling. Summan af det ännu utelöpande papr persmyntet skall vara 2800 millioner Reis. Frankrike. Deputerade kammaren har ännu icke hunnit få ihop någon adress. Tidningarne hafva icke ens några gissningar att meddela om den blif-l vande tonen i detta dokument. En af edress1 utskottets ledamöter, en amovibel embetsman, vid ramn Hervå, påstås hafva velat, att man i ladressen skulle låta påskina, det personliga fri; I heten väl skulle kunna tåla att kringskäras litet jmer. Den välmenande ledamoten lärer dock icke hafva funuit några sympatier. Afven PäIrerne hafva återremitterat det irgilma adressförslaget. I Man vet ännu icke stort om Meunierska anI dersökningarna. Nog pratas allt jemnt om beI kännelser, dem han skall hafva gjort; men man Tvet ingenting med visshet. Imedlertid fortfares i dagligen med frigifuingar och nya arresteringar. Bland andra häktades den 5 dennes en ung, skön Italiensia; men Hrr Pärer, sor sitta i Instructions-kommissionen , skriftade henne blott en kort stund och läto henoe gå i frid. De öfriga häktade äro obetydliga personer, hondtverkare, handelsbetjenter, limorad-handlare, hyrkuskar etc. Processen i Strasbu:gska målet är väl komrsen i gång inför Åssis-rätten, men väcker föga : med undantag af den 7:de och sista FOR IM wo off ov bland de anklagade, Fru Gordon, som gjort den högsta sensation, genom sin skönhet och sin ytterst eleganta klädsel. Lång blir nog rättegången, ty icke mindre än 80 vittnen skola höras. Hela tillställeingen torde dock komma att blifva alldeles tillintetgjord genom den omständigheten, att en af de utsedda Jurymännen icke förstår det språk, hvarpå rättegången föres, nemligen franska. En annan rättegång har väckt något mera uppseende, emedan regeringen deruti lidit en förarglig dekocfityr. Som man vet, voro två tidningar, Swecle och Courrier, anklagade att hafva vältrat ansvarigheten för regeringens åt— gärder på konungen och brustit i den skyldiga aktningen mot majeståtet. Ansvarige utgifvarem af Siecle lät döma sig in contimaciam (hvarvid ingen Jury tillspörjes) och blef af domstolen fälld till fängelse och böter. Han äger dock sedermera inställa sig och få sitt öde afgjordt al Juryn, då det förmodligen — blifver lika med hvad som hände Courrier. Då målet förekom, utvecklade generaladvokaten Plougoulm åtalets grund, att konungen regerar men styrer icke (le roi regne et ne gouverne pas), som af de anklagade blifvit öfverträdd. Dupins försvarstal var ganska märkvärdigt och borde läsas af diverse personer, som skrika mot presseos fräckhet. Juryn öfverlade halfannan timma och frkånde i allo. — Såsom ett prof på Engelsmännenrs ojemnförligt större vana vid och högre begrepp om pressens frihet, kan anmärkas, att lord Lyndhurst, som öfyvervar rättens session, och som utan tvifvel är bland de Eogelsmän, hvilka minst kunna beskyllas för. kärlek till liberalism och pressens alltför stora frihet, yttrade, det man i Frankrike måtte stå b.a långt tillbaka i konstitutionel bildning, då regeringen kunde företaga sig att åtala så oskyldiga saker, som den ifrågavarande artikeln, (Hvad skulle icke lord L. säga, i fal! han finge höra andra länders tryckfrihetsprocesser!) Från Afiika talas om stora rustoingar, som Beyen af Konstantineh och Abdel Kader, för att mota tillämnade anfall af Fransmännen. Marskalk Clauzel var verkligen på vägen till Frankrike. England. Inrikes ministern Lord Russell,hvilken som bekart är, leder regeringens parti i Underhuset, har utfärdat ett cirkulär till alla de liberale Irländske parlaments-ledamöterne, hvari han anmodar dem att mangrant infinna sig vid sessionens början d. 31 i denna månad, emedan ganska vigtiga saker redan de första dagarne komma att föreläggas Unsderhuset. En tidning berättar och, såsom den försäk-. rar, på god autoritet, att Lord Durhams mission. i St. Petersburg skulle vara nära sitt slut, . och att Lorden innan kort vore att förvänta tll London. . Grefve Sebastiani har afrest till Paris, för att intaga sin plats i Pärskammaren under innevarande session och högmålsprocess mot Meunier. Den 24 November utbrast en stor eldsvåda i Quebec, hvilken lade 52 hus i aska. Regeringen har förordnat undersökning om upphofvet till olyckan, hvilken det lärer vara avledning tro hafva tillkommit genom mordbrand.