Aftonbladet – 20 januari 1837, sida 2

ic vddl anledmng Jag kan halva tll olvanstaende betraktelse torde min bror fatta ur följande strof afett från Tit. Croneborg med dagens post inhändigadt bref: — — Vid sin ankomst sade sig Tit. Örn hatva fullgjort detta uppdrag, men att Hr Grefven ej funne för godt att vid ett sådant sammanträde vara närvarande, Detta, var mig så mycket mera ledsamt som både Tit. Örn och Falk, som jemte Wzern hitkommit, började med att förklara, att de, ehuru till en del gillande vår sednare skrift, dock ej kunde förena sig i vissa uttryck deruti, i synnerhet dem, som rörde Grefve Cronstedts i Fastingen gjorda framställning, hvilken af oss icke blifvit enligt förhållandet uppfattad. Grefve Cronstedt:försäkrade ock, att han aldrig gjort eller kunnat göra den, sådan den at oss blifvit uppfattad, och tillade, att han, för att vara så mycket mera viss på sin sak, samtalat derom med flere af vid tillfället närvarande personer, som till och med kunde bestämdt vittna att framställningen ej varit sådan., — — Hvad en sådan man som Hofmarskalken Croneborg skriftligen meddelat mig, och detta straxt efter sammanträdet på Östanås, förtjenar naturligtvis gen högsta grad af trovärdighet; men jag tillstår att jag 1 det längsta vill tvifla att han rätt uppfattat hvad min bror hör ofvan anföres hafva yttrat. — Hvad Hofjägmästaren Falk beträffar, förundrar det mig ingalunda och om han ogillar Kommitterades åtgärder och önskar få sitt namn utstruket af fullmagten och anteckningslistan, så skall det ej vara mig emot. — Men att min bror, som i flere personers närvaro, under Pingstkalaset på Qvarntorp, betygade mig och den då frånvarande Hofmarskalken Croneborg sin upprigtiga erkänsla för de kraftfulla åtgärder vi under sejouren vidtagit och uti hvilka bror förklarade sig vilja i allo dela ansvaret, att min bror, som ej allenast då, utan vid flere tillfällen, yttrat sm förtrytelse öfver det gäckeri man mot denna ortens innevånare tillåtit sig i frågorne om Kanalanläggningar på Clarelfven, och som yttrat så bestämda opinioner om de motiver, som kunnat inverka på Hr Grefve Cronstedt och andra höga vederbörande till deras handlingssätt i den sist entamerade frågan om Forsshaga kanalen, att, säger jag, min bror skulle vara en af de förste att framstå Hr Amiralen till tjenst, att förneka sine kamraters och egen öfvertygelse och åtgärd, det kan, det bör jag icke tro, förr än mir bror sjelf vitsordat det. Jag ber nu bror vara god med budet häröfver förklara sig bestämdt, och skall jag göra mig ett nöje af upplysa Hofmarskalken om den missuppfattning, jag vill förmoda han gjort af min brors yttrande. Jag bör likväl ärligt prevenera min bror, att som jag ser af Grefve Cronstedts manövrer att han både vill slippa ifrån det anbud han gjorde associationen, eller allmänheten, under sammanträdet i Fastingen, och derjemte, i fall han lyckas afsöndra än flera medlemmar från associationen — oansedt deras afgilne fullmagt — göra mig till ljugare; så lärer jag. icke kunna undgå att draga hela saken inför offentligheten och att vid samma tillfälle publicera den skriftvexling, som i denna icke enskilda utan det allmänna rörande affär egt rum, Sålunda undviker jag alla vidare muntliga konferenser — utan protokoll — i. denna sak. Och der icke skriftlig förklaring vankas, måste jag anse brors yttrande på Östanås sådant som det af Hofmarskalken blifvit citeradt. Med högaktning och vänska David Frölich. i N:o 6. Min uppfattning af Hr Contre Amiralen m. m. Grefve Cronstedts framställning vid sammanträdet i nästlidne Fastings marknad, rörande slussoch ka-: nal-byggnaden på Clara elf, var följande: Vill Herrar . FA . : : trafikerande på Clara elf, eller de som interessera sig för slussoch kanal-byggnad vid Forshaga och Deije-: fors, med ett årligt tillskott af halfva beloppet bidra-! ga till ränta och amortering af ett fonderadt lån till; detta ändamål? så äger jag största anledning, att regeringen dertill medverkar med lånets upptagande och ärligt anslag af den andra hälften, intill dess det låntagna kapitalet blifvit amorteradt. Sålunda står det! qvar i mitt minne, och sålunda har jag upprepat det i Ir, Grefve Cronstedts, Hr Hofmarskalken Croneborgs och! leres närvaro, äfvensom jag vid samma tillfälle förklarade, att jag i allt öfrigt delade Herrar med-kommi-erades framställningar och billiga förtrytelse öfver det nissöde, som ännu synes hvila öfver detta victiga ee dn Företag. Qvarntorp den. 27 Aug. 1836. L. G. Örn. Annu tvenne bref vexlade emellan Förste sandtmätaren Örn och mig finnas. Det första från mig var dock aldrig ämnadt åt offentlighet ch blir endast i den händelse publiceradt, utt Tilt Örn dertill uppmanar mig, då äfven! ans svar kan åtfölja. Inga kommentarier tor-j le i öfrigt behöfvas öfver de ofvanstående sex, refven, hvarken för att kuuna bedöma afigten; ned Hr Contreamira!ens och GCommendörens. ved Stora Korset, Grefve Clas Croastedts sistaj pesök i Wermland, eler öfver den grad af vigt hufvudfrågan — (eller huru Hr Grefve Cron-; tedts framställning i Fastingen varit) — soml; Pit. Örms förklaripgar i Augnosti kunna medföra tver hvad han sjelf jemte mig i April skrift-1) igen yitrat. Läsaren her redan inhemtat, att, ppfatinigen af närmsnde framstälning icke fanns, den underdåniga skrift, Hofmarskalken Cro-, eborg oveh jag under Maj månad aflemnade — medan den fanns i den törut ingifna. Så slutas 3:dje akten. Och i denna stund tet tecken till verksamhet för denna fråga i dje afdelningen af Storamiralsembetet eller hosa fe kan dod AK 0000 —