tarläroverken, och till indragning af vissa läroverk och lärare beställningar — ännu icke någon hufvudsaklig pröfning deraf afhörts. Imedlertid och om oåterkalleligen skall inträffa att inställelse uti behagl g tidsförläningsspannemålens indragning till förmån för lärares löner kommer a:t äga rum vid de pestorater, der kyrkoherdens inkomst öfverstiger 100 tunnor, lgger den högsta vigt deruppå, att tillse huru detta belopp utföres. Vi vilja allde!es icke bestrida det ju minimum ef en pastors inkomst bör närma sig ull den, som är bestämd för Lektor vid ett Gymnasium, 150 tunnor, men kanhända må det billigen stadna vid de för Rektor vid en fullständig lärdomsskola fastställda 120 tunnor; dock bör noga märkas, att då detta är allt hvad skolläraren kar påräkna såsom tjensteoch löne-inkomster, förmånen af fria husrum deruti iobegripen, är det svårare alt kalkulera pasio: raliernes belopp. Att rätta normen för en slik beräkning. änna icke blifvit. funnen, inhämt:s nogsamt deraf, att hittills vid shka beräkningar, t. ex. prestgården, som lemnar pastor fri boning och ofta betydigt bidrag till ! erguing, endast upptagits såsom inkomst efter 4 procent af dess; bevillnings-taxeringsvärde, hvilket oftast blott utgör en ringa del af dess verkeliga o. s. v. På detta sätt skattas Barnarps pestorat i Jönköpings lån af Wexiö stift tul en bruttoinkomst af endast 290 Bdr 6 sk., och till en behållning af den ringa summan 50 Rdr 6 sk. for Rector Scholx i Jönköping, som deraf är innehafvare. (Se Kongl. Maj:ts Nådiga skrifvelse till StatsUtskottet den 7 Febr. 1835). Följas samma grunder vid utrönendet af pastoraliernes belopp vid de gäll, som ännu uppbära behaglig tids förläningsspannemål, är det sannohkt att de mångenstädes skola betydligt öfverstiga 100 tunnor, och Presteståndets fruktan för indragning sålunda lätt vara undanreöjd, utan mellankomsten af något Kongl. Maj:ts Nådiga beslut. 0 ———