Aftonbladet – 18 januari 1837, sida 1

UTRIKES. Spanien. Till kompletterande af unde rättelserne i gå dagsbladet rörande Bilbaos undsättning af Drot ningens trupper, och general Esparteros seg: öfver Carlisterne, tillägga vi följande ytterligai detaljer, hemtade ur den officiella rapport, so! befälhafvaren på ett af de vid Bilbao statione rade Engelska krigsfartygen, kapten Lapidge ingifvit till Engelska amiralitetet. (De Spansk officella berättelserne hade ännu ej vid posterna afgång hunnit till Paris eller London.) Denrn rapport är daterad d. 25 Dec., och innehålle hufvudsakligen följande : Den 22 i daggryningen började insurgentern sin eld från en lång 24-pundig kanon i et batteri, som den föregående natten blifvit upp fördt på dammen ofvanom Luchana-bryggan Elden riktades hufvudsakligen emot Engelsk: krigsskeppet Saracen och Spanska skonerter Maria, samt de nedanom Desierto stationera de kanonbåterne, och besvarades med framgånj från de 32pundiga kanonerna i fåstet Angl!o-Hi spano , hvars besättning utgjordes af matroser ne ifrån Engelska fartygen Ringdove och Sa racen. Drottningens trupper höllo ännu Le scana-Åsp och höjderne vid Erandia besatta emedan elden från insurgenternes positioner hin drade general Espartero att rycka fram. Kloc. kan 8 på morgonen öppnade fältartilleriet och haubitserne, under Engelske majoren Colquhoun: befäl, elden från höjderne af Erandia, och bragte snart det fiendtliga batteriet ofvanför Luchana till tystnad. I dagbräckningen d. 23 slog: af matroserne på Aingdove och Saracen en pontonbrygga öfver Galinda, så att Drottningens trupper skulle kunna besätta höjden vid Retegui. Fienden fördrefs genom haubitseld från Monte Cabras, efier några få salfvor. Kl. 9 på f. m. öppnades ett batteri af 4 kanoner, med den verkan, att insurgenterae sågo sig nödsakade att draga tillbaka sina 24-puadiga kanoner från dammen ofvanför Luchana. Den 24, di ebben inträffade, kl. 4 på e. m., började general Espartero sina rörelser uppåt floden mot Luchanza, på båtar och tvenne flottbryggor, bemanvade af Spanska marinsoldater och Engelska matroser. Drottningens trupper fingo snart fast fot på Monte Cabras, ech togo de batterier fienden der uppfört. Matroserne från Saracen slogo en brygga af båtar utarför det söndersprängda hvalfvet af Luchana-brjggan, och Drottningens armäe gick nu öfver densamma, för att understödja avantgardet och företaga hufvudanfa!let. Trupperne ryckte hastigt fram till angrepp, och erofrade alla batterierne och alla kanoner längs hela fiendtliga limien, ifrån venstra stranden af Asna, ända till Augustinerporten i Bilb1io. Insurgenterne blefvo fullkomligt slagne, oeh ledo en ganska betydlig förlust i döda, sårade och fångna, samt drogo sig tillbaka på vägen till Durango. Juldagen kl. 9 f. m. inryckte Drottningens armee i Bilbao, och befriade de belägrade; vid middagstiden var ingeu enda Carlist mera till finnandes, hvarken på högra eller veastra stranden af Nervion. Staden har betydligt lidit genom bombardement de nio veckor den varit belägrad, och hade stark brist på hfsmedel. Förlusten för Drottningens arme, under de nu beskrifne drabbningarne med Carlisterne, öfverstiger icke 800 man. Här slutar den officiella rapporten. Ur privat-korrespondens i Engelska blad tillägga vi